Hur tänker de?

Kalla for president! Alltså fotboll, handboll och ishockey kan vara riktigt spännande sporter men damernas 10 km fristil i Vancouver igår tog ändå priset. Den där coola 22-åringen från Pajala plockade hem guldet och jag var så darrig att jag knappt kunde messa kär Bror ett hurra-mess. Riktigt coolt. Må OS hålla på i flera månader och må Kalla ta fler guld.

Lika imponerad som jag är av Kalla lika oimponerad är jag av Danmark. Varför? Jo där har någon bestämt att man ska ge heroin till heroinister. Missbrukarna ska få komma till en lokal där de ska få sin dos som de sedan ska injicera på plats. "Det är bara en låg dos, så de inte behöver bli abstinenta" lovar initiativtagarna. Jag kan inte för mitt liv begripa hur man tänker. I min värld ska man göra det så svårt som möjligt att missbruka. Jag kan förstå att det i något fall kommer att hjälpa en enskild missbrukare till ett bättre liv men jag är samtidigt övertygad om att flera personer som inte tidigare hade ett intravenöst missbruk (eller ens ett opiatmissbruk) kommer att börja missbruka heroin, det får man ju gratis! Med andra ord blir det ett stort antal människor som får ett sämre liv än annars. Samma argument tycker jag kan användas i frågan om sprututbyte, jag tror bara att ett sprututbyte gör att vi får fler injektionsmissbrukare. Hoppas vid alla goda krafter att Sverige inte tar efter Danmark.

Nästa vecka spelar Kent i Stockholm - I will totally be there :)

Luddskallen Skrot är fortfarande en lycklig hund, snödjupet sviker inte!

Over and out!

/ Vinter

Nä nog med vinter nu

Minutrar och timmar fyllda till bredden, listan på saker som bara måste göras växer lång, deadlines passeras med dåligt samvete som enda resultat. Besöker kär Bror med underbara brorsdöttrar och får mer kärlek än jag förtjänar. Firar födelsedagar, blir bjuden på lyxig middag, gråter en tår på en begravning. Söker en ny tjänst, som så många andra, mycket att fundera på och sömn med intensiva drömmar känns som en semester. Fotograferar ett bröllop, brudparet så vackert att ingen av mina bilder gör dem rättvisa. Vitt mot vitt, är glad att bruden valde röda rosor. Fortfarande snö långt över knäna och att andra årstider ens existerar känns främmande. Min fina motorcykel står i varmt garage, jag går inte ut utan långkalsonger.

Carola åker till Haiti, har parfym med sig och förklarar att den katastrof som inträffat är omskriven i bibeln. Vad menar hon? Har haitierna sig själva att skylla? Borde de ha förstått vad som skulle hända? Två konstaplar gör sitt jobb i tunnelbanan när medborgarvittnet ska fotografera dem för att lägga upp bilderna på sin blogg. Återigen blir det uppenbart vilken robot en polis ska vara. Fast så klart en robot med medkänsla och empati, en robot som aldrig skulle säga ett ord fel. Konstaplarna borde ha lett in i kameran, JO kommer gotta sig åt det som nu hände.

Jag är kär i min iPhone. Har laddat ner svt-appen nu... här ska det tittas på OS. Vancouver hamnade för övrigt i topp då världens bästa storstäder att bo i utsågs. Enda europeiska staden som kvalade in på topp tio var Wien. Annars är det tydligen Canada eller Australien som gäller om man vill maximera sina chanser till välbefinnande Harare och Dhaka bör enligt samma lista undvikas.

Nu måste jag gå och handla. Det är kallt. Jag hade hellre tittat på Sopranos.

/ Vinter

Bra och dåligt

Som alltid finns det bra och dåliga saker. Men mest bra just nu faktiskt. Klart man kan leta fram ett gäng dåliga..., kär Bror med familj bor för långt bort, jag saknar resten av min familj, jag skulle kunna tjäna mer pengar, jag har problem med ett knä när jag springer... men detta är ju ack så trista saker att skriva om. Dock måste jag belasta er, mina högst eventuella men ack så kära läsare, med en dålig sak. En bagatell, en petitess men likväl. Jag har efter högst vetenskapliga studier till min förtvivlan kunnat konstatera att min Canon Eos 40d faktiskt är en klart sämre kamera än en Canon Eos 7d. Detta vore så klart inget problem om inte 1. en eos 7d är en ganska dyr kamera (även om den sjunkit i pris på sistone - det är sant Sambon) och 2. det bor ett jävligt envist vill-ha-troll på min ena axel. Jag ska försöka hålla trollet stånget och inte surfa alltför frekvent på prisjakt.se och pricerunner.

Men det finns som sagt mer bra än dåligt och idag har varit en bra dag. Tillsammans med mina vänner och kollegor ägnade jag dagen åt friluftsliv, denna dag i formen av långfärdsskridskor och korvgrillning. Det var någon enstaka minusgrad, solen trängde nästan genom molnen och vinden höll sig stilla. Skrot fick följa med och om jag är trött just nu är det sannolikt inget i jämförelse med hur hon har det. Skrot kan helt enkelt inte hålla sig sist eller ens i mitten av en grupp, täten är hennes plats och därom är inget att orda. Tungan hängde och på slutet kunde hon låta bli att dra fullt lika mycket som i början men hon har bättre kondis än jag trodde hon hade. Även Skrots kompis Fidel var med. Fidel är en fin leonberger med en matchvikt på 55 kg, alltså nästan tre gånger mer än Skrot kan stoltsera med (även om hon har blivit lite trind - jo det är sant Sambon). Inte ens åtta kilometer på isen kunde få Skrot att sluta leka med Fidel och som ni ser på bilden nedan vet en liten springer spaniel hur man sätter sig i respekt hos en leonberger :)

Allt för nu.

/ Vinter