Ny leksak

Jag kunde inte låta bli. Efter timmar av väl disponerad tid surfandes på olika siter med recensioner beställde jag till slut en ny kamera. Jag kände mig väldigt vuxen när jag undlät att ringa Sambon på jobbet för att få ett godkännande och kunde mindre än 24 timmar senare hämta ut en stor fin låda hos min lokala post-dealer. Som ett barn på julafton cyklade jag hem och slet upp lådan. Nu är jag lycklig ägare till en Canon eos 40D och det är med andra ord ännu svårare att skylla alla misslyckanden på tekniken.

Skrot och jag åkte ut i skogen för att rasta vår nya kamera och som den modell Skrot är ställde hon upp.

Så nu vet ni var jag finns, bakom kameran eller framför photoshop :)

/ Vinter

Jagis

Det hände ibland i det godas tjänst att klienter vi träffar på inte vill samarbeta till hundra procent. De kan till och med drista sig till att företa mer eller mindre framgångsrika försöka att rent fysiskt försöka undkomma lagens långa arm. Naturligvis är det i normalfallet fåfänga försök men undantagsvis låter vi dem komma undan. Flyktbeteendet kan vara förvånansvärt djupt rotat och jag har sett exempel där den flyende enligt logikens alla regler borde ha givit upp för länge sedan men ändå gör ett sista desperat försök, utan framgång.

Skälen till flykten behöver inte vara speciellt kvalificerade eller ens möjliga för ett normalt intellekt att förstå. Riskerna personerna tar står mycket sällan i paritet till den framtid (och då kan framtiden vara så kort som timmar) som de desperat försöker undvika. 

Igår träffade vi en individ med ett väl utvecklat flyktbeteende. Sekretessreglerna sätter lite käppar i hjulet för en simpel bloggare men jag tänker ändå skriva lite om händelsen. Det var en kall och vacker natt med en stjärnklar himmel och fläckvis isbeläggning på vägarna. Föraren av en liten och "inte-i-bästa-skick-bil" ville inte stanna då konstapeln kom upp bakom honom, han saknade nämligen körkort. Föraren fattade därefter beslutet att försöka undkomma rättvisan genom att köra ifrån den polis vars lön han hade hjälp till att finansiera om han hade varit typen som betalar skatt. Mannen var inte ensam i bilen, han hade sällskap av en nära släkting och en vän. Det blev naturligtvis vad som i böcker normalt sett beskrivs som en biljakt. 

Igår gick allt bra, ingen skadades allvarligt och föraren hamnade i statlig vård. Jakten slutade i en snödriva och skadorna blev materiella vilket känns som en liten sak i sammanhanget. Jag förstår att man inte vill bo statligt men kan inte på ett intellektuellt plan förstå hur han tänkte. Men det kanske inte är meningen heller.

Nog om detta :)

/ Vinter

Solig onsdag

Äntligen ser vintern ut som den ska, som vår med andra ord. -13 tidigt i morse byttes mot plusgrader, en mycket svag vind och strålande sol. Måndagens snöstorm och pinande nordanvind är nästan glömd, det finns hopp om livet! Min goda vän och PT E lurade ut Skrot och mig till klubben för hundaktiviteter och kanske viktigast av allt, fika! Det blev spårträning för Tix och Echo medan Skrot och jag tragglade på med lydnaden. Det ser väl inte helt ljust ut om man säger så och tävlingen närmare sig med alldeles för stora steg. Lätt stressande. Skrot verkar tycka hon har utfört stordåd i alla fall, hon snarkar nu nöjt vid mina fötter.

Som av en slump hade jag kameran med mig idag och såhär såg det ut:

Echo får lite springer-kärlek.

Echos öron börjar se ut som de ska...

Full fart i skogen, Tix, Skrot och Echo.

/ vår-Vinter

Utvecklingen går framåt?

Utveckling sa chefen som är lång och jag tyckte bestämt att jag anade ett frågetecken bakom ordet. Kanske var det på sin plats, det var ju trots allt ett så kallat utvecklingssamtal och då är det inte helt onaturligt att ordet dyker upp. Med eller utan frågetecken. Noggrant hade jag plöjt de trettiofem sidorna med frågor som skulle leda mig mot ett svar på frågan om min utveckling, eller frågorna om man ska vara korrekt och det ska man ju, det handlade ju om både det som varit och det som komma skall. -Utveckling, insisterade den långa chefen och jag slingrade mig som den lilla daggmask jag är. Två och en halv timme senare var jag redo att gå hem och sova en timme eller fem, så mycket tankeverksamhet och analys på en och samma gång, kan det verkligen vara nyttigt? Utveckling är av godo och så även utvecklingssamtal. Kanske är det något jag ska tillämpa i det privata livet, det utanför det godas tjänst. -Nå Vinter, vad har du åstadkommit i år? -Och är du införstådd med hur du på bästa sätt kan bidra till att dina mål för nästa år uppfylls? -Va? 

Hoppade upp på den blå trotjänare och trampade mot dagis för att hämta upp odjuret Skrot. Trotjänaren tar sina sista flämtande andetag, åtminstone i nuvarande skepnad. Med ny kedja och lita luft i däcken kommer det vara en helt ny cykel. Den dagen jag får de berömda ur och lämnar in den hos en cykelfixare det vill säga. Stannade förbi min local-dealer (läs Coop Nära) för att handla mjölk. Var lite hungrig vilket alla vet kan vara ytterst förrädisk och föranleda icke-planerade inköp. Tillät mig själv att köpa ett päron som är väldigt mycket nyttigare än en hel rad andra saker jag övervägde. Kom till kassan och tjejen som satt där och var trevlig sa -det blir 18 kronor tack. Kände mig som en sur-pensionär som gnäller över priserna (och jag höll god min där i kassan) men hur är det möjligt att ett päron kostar 9,50? Det är inte mycket pengar men det är ett ganska dyrt päron. Ekonomin är tydligen inte ett incitament för att vara nyttig. Tur att det var gott...

Accident tack för dina kommentarer, kul att se dig här. Accident undrade vad jag tyckte om Slumdog millionaire och jag måste säga att jag tyckte att det var en riktigt bra film (om man bortser från de sista 3,45 minutrarna, det var inte min typ av slut) som jag definitivt rekommenderar! Ganska snygg (inte Brokeback-snygg eller Into the Wild-snygg men snygg) och med en annorlunda handling. Inte en reklamfilm för resor till Indien direkt om det är det man är ute efter. 

Accident undrade också vilken kamera jag skulle välja (inom gränserna "rimligt pris") och då är nog svaret en EOS 40D. Bilden i mitt tidigare inlägg i bloggen har jag lagt en textur på så det är inget filter. Bilden är tagen i en spegel och den del som finns på bloggen är en mycket liten del av originalbilden. 

Tänkte be om ursäkt för att det blev lite internt där på slutet men sen kom jag på att båda mina läsare nog kan stå ut med det :)

Allt gott!

/ Vinter

Foto

En kille som jag lärt känna lite på jobbet visade sig vara en grym fotograf. Inte bara bra liksom utan helt grym. Han är hånfullt ung och tycks ha besökt många av de platser jag drömmer om. För några minuter vacklade jag mellan beslutet att sälja min kamera och lägga ner verksamheten eller att köpa en ny och ännu bättre, gå en kurs, fotografera oupphörligt, tänka foto, drömma foto, hoppas på tur och bra väder och dedicera mitt liv åt photoshop. Jag har inte sålt kameran än.  Och jag kommer nog inte göra det  heller (inte förrän sambon peppat mig tillräckligt mycket för att köpa en ny). Att fotografera är helt enkelt sjukt kul. Jag ska gå en kurs.

Har köpt en ny lägenhet och en konsekvens av det är att den vi bor i nu ska säljas. En snygg stylist med långa ben och coola kläder ringer på dörren. Pekar och ger råd. Jag har fula kläder och antecknar febrilt. Hon går igen och jag skurar lister och flyttar kuddar. En cool fotograf ringer på dörren. Han har en EOS 5D och jag blir så där missklädsamt grön. Vi pratar foto, han har tagit 60.000 bilder med sin kamera, mina 17.000 känns futtiga. Känner mig i alla fall inte så ful som när stylisten var här. Är ändå glad att det är lägenheten och inte jag som ska fotograferas. Han går och jag försöker leta fram saker ur överfulla garderober. Nu finns den på hemnet och för oss återstår städning och böner om rika köpare och räntesänkningar. 

Är helt färdig och vill mest bara sova. Tvingar mig ut på en löprunda och springer 6,3 på precis under 25 minuter. Ser halva Milk och somnar innan 23. I kväll blir det thaimat och Slumdog milionaire. En lagom ansträngande aktivitet.

En riktigt bra låt just nu: Frida Hyvönens London, lyssna på den!

En bild på en väldigt bra kille:

/ Vinter

Sanningar

Jag ska idag nöja mig med att lite ödmjukt presentera vissa fakta. Min version av sanningen helt enkelt. Samtliga punkter nedan har bärighet i mitt liv de senaste dagarna.

- Korv är gott! Ja alltså förutsatt att den är av modellen "grillkorv", tillagas på grill eller över öppen eld, avnjuts med ketchup och rostad lök och i sällskap av goda vänner. Då är det å andra sidan riktigt gott! Korv i andra sammanhang är knappast att betrakta som mat.

- Att köpa en lägenhet är dyrt, lite läskigt och roligt. Det är i vissa avseenden svårt och i andra kanske lite för lätt. 

- Att sälja en lägenhet är förenat med viss oro och separationsångest oavsett hur rätt det är. Att sälja en lägenhet är förhoppningsvis lätt.

- IKEAs "Bestå" består av åtminstone 10.590 separata delar som ska sammanfogas enligt en högst otydlig beskrivning. Tidsåtgången är långt ifrån ringa och grundar lätt viss irritation samt löften om att aldrig mer gynna herr Kamprad. På plats och klar är den fin, när den ska bäras upp i nästa lägenhet kommer den vara förbannat tung.

- Det finns fler lockande resmål än tid och pengar. En lönsam bisyssla önskvärd, dubbelt så mycket semester en dröm. 

- Man blir inte smart av knark, det är ibland jobbigt att springa, städa är trist, bara för att det en dag luktar vår och koltrastarna sjunger så är det inte vår, det går mycket skit på tv.

Å så några bilder så klart:

    

/ Vinter

Jag tar tebaks

Efter mitt halvpessimistiska inlägg igår fick jag en kommentar från kär Bror och nu förstår jag att det faktiskt inte är ett dugg synd om mig trots lapphandskarna som singlar ner utanför fönstren. Det är ju snart dags för skidresa och kärt möte med familjen, då spelar det mindre roll att snön kväver koltrastarnas sång. Jag ska sluta gnälla. Men önskelistan gäller fortfarande!

Det händer spännande grejer här. I morgon ska Sambon och jag, förutsatt att inget oförutsett och världsomvälvande händer, skriva på en ny lägenhet. Superspännande och kul så klart, jag hoppas allt ska gå i lås. Idag ska jag åka och spendera tid och pengar på vildmarksmässan. Helt uppenbart är det verkligen inte synd om mig!

/ Vinter

Mars

Jag önskar att det fanns något kul att skriva om men den här veckan har det varit svårt att hålla en positivt approach efter vinterns återtåg i tisdags. Jag blev kraftigt påmind om varför mars sannolikt är den mest överskattade månaden vars existensberättigande verkligen kan ifrågasättas. Kanske bättre att bara kalla det februari så behöver man inte bli besviken över vårens frånvaro. 

Det finns naturligtvist positiva saker och framför allt kanske jobbrelaterade och det gör att det är lite svårt att berätta om det, jag kan bara sammanfatta det med att det går bra för firman och att jag sannolikt har världens bästa arbetskamrater. I morse för första gången i år vaknade jag dessutom av att det var ljust i sovrummet och det hamnar absolut på pluskontot. 

Om någon av er vinner ett par miljarder och känner er generösa och jag råkar fylla jämt så är min önskelista just nu som följer:

1. En kamera, Canon EOS 40D 

2. En resa hem till mamma och pappa

3. Nya Lundhagsbyxor

Glöm inte stänga av TVn på lördag så ni inte av misstag ser Slaktivalen. Hoppas ni får en bra och snöfri helg!

/ Vinter

Det blå laget leder...

Efter en vecka av hysteriskt mycket jobb är det äntligen en söndag i ledighetens tecken. Tyvärr kan jag inte skriva om mitt jobb så som jag skulle vilja men kan i alla fall nöjt konstatera att det gått bra för firman den här veckan. Ni som håller på det blå laget kan vara glada för de surt förvärvade kronor som ni betalat i skatt har förvaltats på ett ytterst omdömesgilt och effektivt sätt. Det har varit en rolig vecka men tid för återhämtning, matuppehåll och annan lyx har varit mycket begränsad.

Mellan två nattpass tillbringade jag igår en halv dag i skogen. Som jag tidigare nämnt skulle jag med livet som insats vara figurant på en söktävling. Nu slutade det hela lyckligt, jag blev varken uppäten eller ihjälfrusen och sov sedan gott efter friskluft och ansträngningar. Min goda vän E tävlade med sin Tix och de gjorde ett lysande jobb som gav dem ett cert! Mina varmaste gratulationer går till er. 

Grattis också till världens bästa föräldrar som idag firar 34-årig bröllopsdag. Jag hoppas ni hänger ihop 34 år till!

Jag har en lång lista med saker som jag borde, måste eller skulle vilja göra men tyvärr matchas inte listan av energinivån i min kropp. Skrot ligger helt utslagen på golvet och snarkar och hade det inte varit så hårt hade jag lagt mig bredvid henne. Det är en ny dag i morgon.

Med hopp om att allt är gott med er!

/ Vinter i blått

En dag i skogen

Mina ögon svider och mina kinder är varma. Det är en högst angenäm konsekvens av en dag med många timmar i skogen och solen. Hur kan man bättre spendera en söndag i mars än i skogen, med snö och strålande sol? Ja inte är det i Vasaloppsspåret, det är en sak som är säker. Jag har sålt min skäl till Brukshundsklubben (eller kanske bara hyrt ut den) och ska som en konsekvens av denna försäljning spendera nästa lördag i en låda i skogen. Söktävling står på programmet för dem som har hundar som gör som de säger, för mig är det figurantsskapets ädla uppdrag som är aktuellt. Min förhoppning är att jag varken ska bli uppäten eller ihjälfrusen men jag vet inte med säkerhet vilka oddsen är för ett lyckat utfall på den punkten.

Idag ägnade jag dagen åt att tillsammans med E och hennes sökbuddies bygga bana. Skrot var med och hon var väldigt nöjd. Och det var jag med. Det var en helt underbar dag och efter några timmars knatande belönade vi oss med fika och därefter träning. Skrot härjade med Krokodilen som så klart var med och en storvuxen herre vid namn Heinz. Nu är hon en slagen hjälte och jag tror att vi kommer ta sovmorgon i morgon...

Några bilder från dagens övningar:

Skogens drottning har glömt solglasögonen hemma.

Heinz.

Krokodilen undrar om resten av semlan är hans.

/ Vinter