Finbesök

Igår kväll dök mina föräldrar upp, inte oväntat och överraskande utan efterlängtade och väntade. Hade jag varit gud och kunnat förhindra olyckor hade de inte behövt stå i bilkö en och en halv timme på vägen men konstigt nog är jag inte det och jag fick stå ut med att rå om dem endast några få timmar. De hade städat källaren och hittat fotografier från för länge sedan. Bilder av mig och mina syskon som små, mina föräldrar som mycket unga och mina morföräldrar som levande. I perioder tänker jag mycket på tiden då jag bodde med dem i staden med tre hjärtan. När jag var liten hade vi en orange hörnsoffa i manchester som hade varit precis så ful som det låter om den hade levt idag men som var modern och framför allt mjuk och skön då. På fredagskvällarna hade vi familjemiddag, ofta kyckling och pommes, ibland ostbricka och i undantagsfall hämtad kinamat (som sannolikt var det mest exotiska som bjöds då). Vad skulle jag inte ge för att få uppleva en sådan kväll igen? Mina föräldrar åkte i morse igen och som alltid när vi skiljs åt blir det lite mörkt runt mitt hjärta.

Kents nya skiva ska enligt sanningsvittnen på aftonbladet.se och expressen.se vara riktigt bra. 6:e november kommer vi veta hur fel eller rätt de har och jag längtar dit.

Over and out.

/ Vinter

Oh baby baby

I en dröm sprang jag maraton. Tävlingen var inomhus i en gymnastiksal och jag var så stark, flög fram på spänstiga ben, inte andfådd, ingen mjölksyra. I verkligheten sprang jag på en mörk väg på landet. Ett fint duggregn svepte in mig, mörkret var kompakt och bilarnas lyktor bländande. I verkligheten var jag inte lika stark, hann halva rundan innan maratonförstöraren som åkt snålskjuts i min ficka stack en kniv i utsidan på mitt vänstra knä. Andedräkt som ett varmt moln och besvikelse som en tung kappa.

Sambon bjöd på middag på finkrogen med amerikanskasitiskt crossover-kök. Jag åt tills jag sprack, i alla fall nästan. Grillat kött, såser, blåbärssufflé. Ibland har man det bra.

Fångarna på Guantanamo har blivit utsatta för tortyr. Att de tvingas lyssna på Rage against the machine på hög ljudnivå flera dygn är säkert jävligt jobbigt men när de sen bytte skiva och stoppade i Brittney måste det ha blivit ett veritabelt helvete. "Oh baby baby", jag hade nog brutit ihop efter 20 minuter...

Tror jag hör frukosten ropa från köket...

/ Vinter (idag fem kilo tyngre)

Dybad

Skrot hade spring i benen och övertalade mig att ta med henne på en promenad med bästa vännen Missy D. Den första dygropen var inte djup nog men efter en stund hittade Skrot en riktigt smaskig, illaluktande, djup och fin grop. Lerinpackning är bra tycker Skrot och skönthet är minsann inte allt.

Bästa vännerna.

Ut med hunden, titta på Sopranos, klippa sig, städa, handla, duscha, fika... har helt enkelt för mycket att göra. Jag hinner inte jobba :)

Kyrkomötet beslutade idag att kyrkan i framtiden ska viga även samkönade par, kanske finns det hopp även för kyrkan?! Jag gläds för min vän J´s skull som har för avsikt att äkta sin flickvän i en kyrka nästa år. Tänk om homosar någon gång skulle bli nästan lika mycket värda som heterosar, det hade varit coolt.

/ Vinter

Nature encounter

Med min vän och vapendragare Robocop bakom ratten korsade vi skogar och fält insvepta i mörker och dimma. Den rå kylan började så smått trängas undan och jag satt och njöt av hans sällskap när en gestalt uppenbarade sig i strålkastarna. Den eminente bilföraren Robocop lokaliserade på ett ögonblick bromsen och kollisionen kunde undvikas. Ytterligare en figur dök upp från höger, följd av tio andra. Bara sekunder från att mitt första möte med vildsvin hade blivit lite för intimt drog jag en lättnadens suck och njöt av naturens uppvisning. Flocken på cirka 30 djur kom från dimmorna på en åker på höger sida, lunkade i maklig takt över vägen i ljuskäglan från vår bil och forsatte ut på fältet till vänster. När vi började rulla sprang de längs med vägen och vi följde dem en bra bit. Tämligen fula skapelser bjöd på en vacker uppvisning.

Idag har dimman flytt och Skrot och jag tog en promenad i stan. Skrot ville jaga änder och bada i ån men jag lyckades övertala henne att låta bli. Gick förbi min lokala bull-dealer på vägen hem, nu blir det fika framför Sopranos.

Kom på att det var alldeles för länge sedan jag läste en (bra) bok. Sedan jag slog igen Dennis Lehanes "Ett land i gryningen" i somras har det liksom inte blivit av. Om någon har ett bra boktips snälla skicka det till mig.... jag behöver inspiration.

/ Vinter

Höstbilder

Vaknade i morse och tittade ut i kompakt vitt. Dimman låg tät och vimpeln på flaggstången utanför köksfönstret hängde livlös. Tillfällen som dessa måste tas i akt, kameran packades ner och Skrot lastades i bilen. När jag bodde på andra sidan detta vackra land var dimman vanlig och jag saknar den. Som när snön kommer och lägger ett dämpande lock och gör det vassa och fula runt och vackert. Tillsammans med höstfärger helt oslagbart.

Här är några bilder från vår härliga promenad:

Skrot gör sin fulaste min...

Skrot försöker förstå vad jag vill.

Poserar på bron.

Höstvackert.

På språng...

Svartvitt...

Modellen.

Kvinnan som har kenneln från vilken vi köpte Skrot har tagit bort nästa alla sina hundar. Hon har fått för sig att springer spaniel är en aggressiv ras. Om hon skulle läsa det här skulle hon tycka att jag är okunnig eftersom jag bara haft en och hon haft hundra men jag tar mig ändå friheten att uttrycka att jag tycker att hon är knäpp. Tack gode gud för att vi räddade Skrot från ett liv på den kenneln. Vi hade en härlig promenad idag. En sväng i skogen i höstfärger med en lycklig, snäll och på alla sätt trevlig hund är som manna för själen.

/ Vinter

Önskelista

Nu ska det bli bättring. Inte två veckor mellan inläggen, nä nu ska jag lägga manken till. Vet inte vad livet varit fullt av men fullt har det varit. På jobbet har det varit både framgångar och inte fullt så mycket framgångar, det förstnämnda trots vissa chefer och även tack vare vissa, det sistnämnda nästan bara tack vare vissa chefer. Men nu är det snart slut på det där och livet och jobbet och återgår till det normala.

Tittar på Sopranos på dvd och njuter. En fullkomligt lysande serie med bra skådespelarinsatser. Handlar inte om ett gäng vackra människor i flashiga miljöer utan ett gäng amerikansk-italienska typer i New Jersey. Osympatiska karaktärer som vinner mitt hjärta. Om ni inte sett serien då den gick på tv är det hög tid att köpa den (eller nåt) nu.

Har också inför julen börjat skriva på en önskelista.... På första plats finns önskan om en Canon Eos 7D. Kolla in den här länken så förstår ni http://www.testfreaks.se/digitalkameror/canon-eos-7d/ Antar att det finns två sätt för mig att tillägna mig den här godbiten och inget av dessa sätt involverar jultomten. Nej det får bli hederligt sparande eller en oväntad vinst på nån lott eller så. Vinsten skulle för övrigt vara väldigt oväntad eftersom jag inte spelar.

Eftersom tomten inte kommer med en Eos 7D får han gärna i stället komma med Claes Grundstens bok Äventyrets stigar http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9171261230 Då skulle jag åtminstone bli inspirerad till stordåd den dag jag läggar vantarna på en eso 7D.

Nu ska jag steka lite amerikanska pannkakor lagom till sambon kommer hem.

/ Vinter

Inspiration var tog du vägen?

Jag skriver för sällan. Ringer Sambon som jag nu på grund av jobbet bara träffar i sovande tillstånd, beklagar mig över bristen på motivation. Kanske beror det på att jag läser för lite nu. Vandrar ofta planlöst mellan raderna av böcker i bokhandeln utan att lyckas bära med mig en enda bok till kassan. Kanske lyssnar jag för lite på musik, P3´s bombadermang av meningslös trallpop bidrar inte till litterärar stordåd. Kanske har jag tappat orden. Kanske skriver jag för många rapporter och glömmer bort de vackra orden.

DN får mig att vakna till. Ledarsidan manar till utvärdering av polisens upprepade kränkningar av alla dessa stackars oskyldiga som drabbas av teleövervakning. Ledarskribenten ondgör sig över ökningen av antalet ärenden där avlyssning eller kameraövervakning har använts. Avlyssning är en så kraftig kränkning av den personliga integriteten menar DN att det är tveksamt om polisen ska få använda sig av den så till vida att personen inte med all säkerhet är skyldig till ett brott som sannolikt kommer rendera i fängelse i 25 år eller på livstid. De uttrycker så klart inte saken riktigt så men andemeningen är där. Jag förstår inte. Har Hanne Kjöller gått runt och förgiftat hela DN redaktionen? Är det ok att vi i samhället har grovt kriminella som begår brott i parti och minut och därmed ställer till ett helvete för hederliga skattebetalare (och DN-läsare för den delen)? Det får vara någon hejd på gnället om kränkning av den personliga integriteten.

Så jag blev arg men inte inspirerad. Surfade i stället och upptäckte till min glädje att Kent ämnar släppa en skiva i november (en månad som ju faktiskt är en kent-månad) som ska heta Röd. Turné ska de minsann också ge sig ut på. Jag håller en tumma för att det blir grått, deprimerande och smärtsamt, som Kent är i sina bästa stunder.

Hann åka en tur till kusten i helgen. Bastubad vid havet och snabba dopp (jo även en kruka som jag doppade sig, inklusive huvudet så det var på riktigt :) ). Massor med mat och goda vänner. Lyckliga hundar och nöjda mattar och hussar. Månljus över havet. Så bra som en helg kan bli helt enkelt.

Några kvällsbilder. Månljus är vackert... Visst blir man sugen på att gå in i värmen i stugan?!

Ge mig några bra boktips nu vänner.

Over and out.

/ Vinter