Finbesök

Igår kväll dök mina föräldrar upp, inte oväntat och överraskande utan efterlängtade och väntade. Hade jag varit gud och kunnat förhindra olyckor hade de inte behövt stå i bilkö en och en halv timme på vägen men konstigt nog är jag inte det och jag fick stå ut med att rå om dem endast några få timmar. De hade städat källaren och hittat fotografier från för länge sedan. Bilder av mig och mina syskon som små, mina föräldrar som mycket unga och mina morföräldrar som levande. I perioder tänker jag mycket på tiden då jag bodde med dem i staden med tre hjärtan. När jag var liten hade vi en orange hörnsoffa i manchester som hade varit precis så ful som det låter om den hade levt idag men som var modern och framför allt mjuk och skön då. På fredagskvällarna hade vi familjemiddag, ofta kyckling och pommes, ibland ostbricka och i undantagsfall hämtad kinamat (som sannolikt var det mest exotiska som bjöds då). Vad skulle jag inte ge för att få uppleva en sådan kväll igen? Mina föräldrar åkte i morse igen och som alltid när vi skiljs åt blir det lite mörkt runt mitt hjärta.

Kents nya skiva ska enligt sanningsvittnen på aftonbladet.se och expressen.se vara riktigt bra. 6:e november kommer vi veta hur fel eller rätt de har och jag längtar dit.

Over and out.

/ Vinter