Ambivalent och öppenhjärtlig

We make our own choises, we pay our own prices. Jag har ingen bra förklaring till varför jag inleder detta inlägg med ett citat från filmen Bound. Det är ju superflatan Corkys kärlek Violet som försöker låta lite sexig eller nåt när hon väser fram den där linen. Jag gillar egentligen inte den person Violet är i filmen men jag måste ge henne att hon levererar en schysst replik. We make our own choises, we pay our own prices. Ja så är det väl, ett liv fullt av egna val till ibland inte helt förutsebart pris. Grisar och säckar. Ni vet. Om någon äger en kristallkula tror jag inte att vederbörande har någon anledning att vara rädd för ett tillfällig värdeminskning av den samma... Oavsett finanskriser.

Det är fredag. Och som vanligt kunde vem som helst ha kallat dagen måndag eller torsdag men ingen hade kommit undan med att påstå att det är söndag. Inte i min värld. Men det är fredag, det är jag rätt säker på. Jag ska jobba i natt, fredag eller ej. Det blir nog bra. Brukar känna mig rätt laddad för jobbet men inte idag... kanske är det ett gott tecken, vi får väl se.

Har idag varit och tränat tillsammans med min PT E som fortfarande inte har gett upp hoppet om Skrot (jag vågar inte fråga hur hon ser på mina chanser till att bli en godtagbar förare). Det är så kul! Blir så glad när Skrot tittar på mig och gör sitt allra bästa för att förstå vad det är jag vill att hon ska göra. Jag förstår hennes förvirring. Skrot är en himla skön typ men hon är ju hund och har man då en otydlig matte som ger instruktioner vore det konstigt om inte viss förvirringsrisk förelåg. Men hon gör sitt bästa, och jag med faktiskt, så jag hoppas att vi ska kunna närma oss våra mål (som jag ännu inte har för avsikt att skriva ut här).

Var på gott humör hela förmiddagen. Kände mig trots lite sömn ganska pigg. Sen när jag kom hem vid lunch efter träningen blev jag lite låg. Vet inte vad det kom ifrån, jag har känt mig ganska glad och positiv länge... kanske bara en formsvacka. Tänkte köpa mig lite lycka och gick till stan. Köpte underkläder, vet inte om det gjorde mig lycklig. Ville köpa nya byxor att springa i. Blev lite provocerad när jag förstod att klädindustrin inte tyckte att min kropp tillhör en kvinna. Lät det anstå. 

Min käre Bror flyttade från stan där jag bor för ett och ett halvt år sedan och bosatte sig långt bort. Tomrummet efter honom har varit omöjligt att fylla trots hårda försök. Idag saknar jag honom lite extra. Kanske en bidragande orsak till lågheten...

Just nu spelar de låten "I Would Die For You" med Prince på radion och det är ju en smula ovanligt. Ännu mer avvikande från gällande P3-norm är att det är andra gången idag de spelar den. Lyssna på texten om ni får tillfälle någon gång och fundera på om det är kärlek eller fanatism. Han har kanske glömt att Living is the only thing worth dying for...

Nä jag är ledsen att jag tråkar ut er. Jag tråkar ut mig själv. En 2-timmars powernap och jag räknar med att vara tillbaka i gamalt fint slag.

Be carefull out there!

/ ambivalent Vinter