Sött och surt

Det har varit full fart några dagar, jag har mellanlandat hemma för mat och ibland några timmars sömn och då har bloggandet (naturligtvis helt omdömeslöst) prioriterats ner. Så när jag nu sitter här har jag så mycket att säga att hälften skulle trötta ut de som mot förmodan gör sig omaket att titta in här ibland. Men när jag startade den här egobloggen gjorde jag det för att få skriva så kanske spelar det egentligen ingen roll.

I lördags åkte jag med min goda vän E tvärs över landet. Sverige var precis så fult som det kan vara en lördag i januari. Eller i november. Leriga åkrar någonstans mellan brunt och grått, låga moln utan konturer jagade varandra, nederbörd mellan snö och regn och en vind från söder. Anledningen till resan var att E ska utöka familjen med ytterligare en fyrbening och nu skulle det beslutas vilken vilde i kullen som var Echo. Följaktligen stod kennelbesök på dagordningen och jag följde med i egenskap av sällskap, fotograf och valpmysare i obestämd ordning. Jag tror att kärlek uppstod mellan E och Echo tämligen omedelbart och nu är det klart att det blir just den killen som flyttar hem till henne om två veckor. Naturligtvis var det supermysigt att få träffa valparna och mot bättre vetande önskade jag att det var jag som skulle hämta hem en. Försöker fokusera på att de små liven ibland kissar inne, biter sönder saker om man har otur och kommer in i perioder av total dövhet. Men någongång ska jag ha en sån ändå.

Några bilder:

På bilderna: E får en tungkyss och ser sådär nöjd ut. En av Echos bröder och till sist Echo i egen hög person.

E fick hem en tidning som heter I Form eller något sådant. Mot bakgrund av tidningens titel är det lätt att förledas att tro att det är en tidning om träning och dylika kroppsvårdande aktiviteter. Kanske borde jag läsa tidningen innan jag sitter här och raljerar men eftersom jag i denna bloggen presenterar min version av sanningen tog jag mig friheten att enbart utifrån den medföljande foldern döma ut tidningen. Den folder som kom med tidningen presenterade ett antal olika kroppstyper som kvinnor kan drabbas av. Några kvinnor fanns på bild och dessa skulle representera kategorierna "äpplekroppen", "päronkroppen", "pojkkroppen" och så vidare, ja ni förstår konceptet.  E och jag lyckades, vassa som vi är, tämligen omgående placera in oss själva i varsin kategori, jag tillhörde kategorin "de spensliga" eller "de klena" eller något sådant. Varje kategori var noggrant beskriven och avslutades med ett antal goda råd. Kanske hade detta kunnat vara en bra idé om råden hade utgått från att varje person oavsett kroppstyp ska bli starkare, friskare, få bättre kondition och må bättre men icke! Nej i stället gick råden (oavsett kroppstyp) ut på hur kroppsinnehavaren skulle gå till väga för att få en kvinnligare kropp! Hallå!!! Vad är det för skit? Vad är en kvinnligare kropp och varför skulle jag vilja ha en sådan? Jag blev helt upprörd. Funderar på vem som har skrivit det där. För vems skull ska vi ha kvinnligare kroppar, vad det nu är. 2009. Suck.

Ett tips för musikintresserade avslutar jag med nu. Kolla in Nina Kinert på myspace. Lyssna på henne, framför allt låten Beast, det låter verkligen lovande.

Betala räkningar, hänga tvätt, handla, laga matlådor... Det är tufft att vara ledig.

/ Vinter

På Kelloggs Special-K står det med stora bokstäver på baksidan Kom igen Vinter! Klart jag är tuff varje morgon med egen hejaklack.