Gott nytt å så

I DN idag publicerades en sammanställning över händelser utöver de vanliga under 2000-talet so far. Fotografen Paul Hansen bidrog och skulle jag i mitt liv ta en enda bild som är lika bra som hans bilder skulle jag kunna dö nöjd. Man kan ju konstatera att det hänt en hel del på 2000-talet men å andra sidan är det ju faktiskt tio år vi talar om.

Så här i årets sista skälvande timmar skickar jag en tanke till mina vänner. Må 2010 och alla därpå följande år bli bra år för er!

Skrot lever på hoppet och skickar en nyårshälsning:

Själv ska jag inleda 2010 med att rädda liv och tillförsäkra skattebetalarna en trygg miljö. Jag hoppas att alla andra är lediga och har en riktigt bra nyårsafton.

Vi hörs igen nästa år!

/ Vinter

Brorsdotter arriaval

Redan för ett halvår sedan blev jag lovad en julklapp. Kär Bror berättade att han om allt gick som det var tänkt skulle bli stolt far till ytterligare en liten palt. Så den 27:e dök hon upp, på utsatt dag och precis så fantastisk som jag kunde föreställa mig. Mörkt hår och tjocka kinder, tio fingrar och lika många tår. Perfekt. Så klart. Bror och hans fru har naturligtvis bestämt vad det lilla underverket ska heta och i andranamn heter hon samma som jag. Min stolhet vet inga gränser och gråtmild är inte ett vackert ord men det passar in på mig just nu. Det är en ära större än jag finner ord för. Nu gäller det bara att vara den förebild jag vill vara :)

Besökte staden med tre hjärtan och Mor och Far. Jobbekymmer, julklappsstress och städning byttes mot problemfria, lugna dagar i ett konstant mätt tillstånd. Tyvärr byttes även snö mot regn men det kändes tämligen egalt. Sambon och Skrot var med och jag kan återigen konstatera att om Skrot fick välja så skulle hon vilja bo någonstans där man kunde ta förmiddagspromenaden i djupsnö och eftermiddagspromenaden på en sandstrand. Men å andra sidan, vem skulle inte vilja bo så?! Sanslöst skönt att lämna staden där vi bor och lika lätt som det var att åka söderut lika tungt var det att återvända norrut igen.

Lyssnar på Kärlek är ett brev skickat tusen gånger med Håkan Hellström och Young Love med Moto Boy - lysande bra, lägg genast till dem på era Spotifyspellistor.

Nu väntar jobb, hela nyårsveckan och helt utan pardon ska kriminaliteten bekämpas. Vem vill ha fina kläder, hänga med vänner och käka hummer när man kan äta en burgare från Max mellan intransporterna av 16-åriga fyllor som spyr ner ens bil? Full fart framåt och med mantrat "det blir i alla fall en billigare nyårsafton på det här sättet" på repeat. Blir nog bra det där :)

/ Vinter

God jul!

Det vackra vita håller staden i ett järngrepp och inte sedan jag var liten har julkänslan varit starkare. Väskan är packad, räkningarna betala och mamma väntar i en stad alldeles för långt bort. Skjuter alla bekymmer och alla beslut till nästa år.

Skrot är överlycklig. Och med en bild på världens bästa springer spaniel önskar jag de som förirrat sig hit en riktigt god jul!

/ Vinter

Vem vinner?

På DN´s ledarsida kan man skönja en match mellan anarkisten och polishataren Hanne Kjöller och Malin Siwe, matchen handlar om vem som kan skriva vassast om svensk polis. Hanne tar varje tillfälle i akt att ondgöra sig över den (i hennes ögon) polisiära inkompetensen och den övervakning hon anser staten utsätter sina medborgare för. I DN idag var det Siwes tur att vara spydig. Hon konstaterade att några promille av polisens anslag går till att rehabilitera poliser och deras fordonspark efter att de hamnat i olyckor. Inte ens sker det under körning med blåsljus mästrar Siwe utan det handlar om klantig körning i vanlig trafik. Siwe avslutar sitt inlägg med att detta är ett tungt argument för fotpatrullering. Inte ens en ledarskribent kan vara så naiv att han eller hon tror att poliser krockar av fri vilja och för att det är kul. Eller?! Klantig körning i vanlig trafik, citatet vittnar bara om Siwes okunskap. Men jag lovar Siwe, vi kommer ändå nästa gång du behöver hjälp. Låt oss bara hoppas att du befinner dig inom gångavstånd, vi lär ju inte vilja köra till din undsättning

Så i väntan på att jag ska få åka till jobbet och krascha tjänstebilen Siwe betalar skatt till har jag spenderat dagen med Skrot. Hon har varit rätt bananas och jag undrar om hon verkligen är dryga tre år gammal. Sambon har köpt julklappar till mig, jag får öppna en varje dag fram till jul, tydligen har jag varit snäll trots att jag inte ätit en enda pepparkaka :) Gläder mig åt tanken på att få packa in hela familjen och åka söder ut. Hem till mamma. Hem till pappa. Hem till stan som alltid kommer vara hem. Vi har inte julpyntat, om inte ett datumljus och julklappshögen räknas som pynt. Snön lyser med sin frånvaro. Ändå känns det mer jul än det gjort på många år. Det kommer bli en bra jul.

Hoppas allt är bra med er där ute. Även med dig Siwe.

/ Vinter

Några synpunkter bara

"Mamma, den här färgen är helt fantastisk, så naturlig och så vacker". Kanske skulle starta en banna-Pernilla-reklam-från-min-tv-klubb. Om jag hade en tv i.e. Nu har jag ju inte det så det finns mycket skit jag slipper se. Eftersom jag inte har tv har jag tid med mycket annat. Gör körkortsfrågor på nätet, känner mig som sjutton-och-ett-halvt. Eller som en 30+ som förväntas vara mer än bara småkorkad. "Du kommer mot korsningen där högerregeln gäller och det kommer en bil från höger, vad gör du? A: gasar som fan så du hinner före den där jävla lusen, B: blinkar med helljusen och hänger dig på tutan men stannar, C: saktar in i god tid innan korsningen och lämnar företräde. Och så håller det på. Men jag har också lärt mig saker, en vägskrapa får man köra om på höger sida till exempel :)

Det är ju snart jul så en önskelista är på sin plats:

- en kamera, Canon EOS 7D gärna med ett schysst ultraljuskänsligt objetiv till, 80-200 blir bra.

- en resa till varmare breddgrader, avresa första januari eller så. Minst tre veckor.

- ett ställ till när jag ska vara cool på hojen till våren

- en lagändring så det blir tillåtet med buy-and-bust

Den kommer säkert bli längre. Nu ska jag inte titta på Seinfelt på tv´n jag inte har.

/ Vinter

TV-dag

Idag har jag sett Project Runway, Hell´s Kitchen, Cops, Seinfeld, TV-4-nyheterna, Weeds, Sopranos, Efterlyst och säkert något mer som tydligen inte graverat in ett bestående minne i min för tillfället fullmatade hjärna. Som den skarpsynte läsaren kan konstatera har jag blandat riktiga höjdpunkter med lågvattenmärken. Jag har tänkt fortsätta denna tv-odyssé i morgon och med förnyad kraft ge mig i kast med nya avsnitt av ovan nämnda serier och säkert även en del nya. Alternativet till denna tv-maraton hade varit att åka med Sambon (och en del annan familj) till Berlin för julmarknad och födelsedagsfirande. Ett lätt val om det inte vore för feber, snor i snoken, ont i halsen och liknande besvär. Jag är typ aldrig sjuk men självklart blev jag det just denna helg. Nåja, vad är väl en helg i Berlin jämfört med Project Runway, Hell´s Kitchen..........

Sopranos är by the way en av de bästa serierna som någonsin gjorts. Inte lika bra som the Wire (som är världens bästa serie) men ändå riktigt riktigt bra. Ett gäng fula, inte helt purunga halvitalienare som inte lägger fingrarna emellan, som lever efter sina egna regler. De är inte smartast, de är inte coolast, de är inte snyggast men de är familj och inte bara by blood. Intressanta personligheter, proffsigt gestaltade. En spännande historia. Underhållning för förkylda :)

Nä nu ska jag se sista halvtimmen av Efterlyst, kanske kan jag ha gjort en avgörande iakttagelse :)

Är det grisen?

Torrhosta? check. Ont i huvudet? check. Tjock i halsen? check. Feber? Njae... 37,2 men då har jag iofs fuskat med alvedon. Resa till Berlin om två dagar bokad? Check. Tänker vara frisk då? Check.

Ringer min vän Doc från Lapphelvetet, frågar om det är grispesten som slagit sin knorr omkring mig. Väntar mig kanske inte ett svar men vill ha ett löfte om att jag inte ska dö. Ska jag gå till jobbet klockan 15 frågar jag Doc, hon verkar inte tycka att det är en bra idé.

Kan inte sova så jag slår ihjäl tid på Voddler. Alla filmer jag vill se strular så jag ser Sökarna (typ Återkomsten eller nåt sånt). Konstaterar att Liam är en tönt, en dåligt skådis och att han är ful. Filmen är skit. Det får bli några avsnitt av Sopranos i stället.

Sambon har köpt julklappar som ligger i en hög, en för varje dag fram till jul. Jag är bortskämd och blir glad när jag tittar på högen. Tydligen har jag inte varit raktigenom elak i alla fall.

Om ni har bra tips på tidsödanden, roliga och inte så ansträngande aktiviteter mottages dessa med varm hand.

/ Sjukis-Vinter

Gääääsp

21:30 säger godnatt till Sambon. 21:30:15 somnar. 10:10 vaknar. Överväger att somna om. Förkastar idén och går upp. Äter yogurt. Äter alltid yogurt. Läser DN. Läser alltid DN. Det är mörkt. Det är fan alltid mörkt. Men det regnar inte. Och jag har inte ont någonstans.

Går på stan. Armbågar mig fram, ändå nästan en månad kvar till julafton. Går i affärer och vill köpa saker jag absolut inte har råd med. Fikar på Waynes. Påminner mig själv om att be min chef om högre lön, de tar 29kr för en cola zero 25 cl. Eller kanske sluta fika på Waynes. Går hem igen.

Fastnar framför datorn. Väntar på Sambon. Som vanligt. Men det regnar inte.

Måtte den här jävla månaden ta slut snart. Måtte snön vräka ner eller låt det bli vår. Måtte energin återvända.

/ Vinter

Tack

I mitt förra inlägg bad jag om musiktips och jag vill bara tacka er som lämnade sådan!! Tack tack kära ni, november blev med ens lite mer lätthanterlig.

Kärlek och respekt.

/ Vinter

Novembertrötthet

Jag vill sova, grannen vill lyssna på Madonna. Grannen har en bra stereo, hon vinner. Jag vill samla timmar och energi inför nattens pass som obevekligt kommer närmare. Ute är så grått att jag är säker på att någon kommit och stulit alla färger utom det svarta och det vita. Träden är nakna, vinden ljummen och ljuset ytterst snålt tilltaget och inget inspirerar till stordåd i något som helst avseende. Tänder alla lampor i lägenheten, till och med taklampan i vardagsrummet som jag egentligen ogillar som fan men jag måste jaga undan mörkret. Tar hjälp av Annika Norlin. Glömmer för några minuter det novembertråkiga. Grannen har börjat spela the Cure i stället. Jag har gett upp tankarna på sömn.

http://www.youtube.com/watch?v=nDlg-R0UMHU (titta och njut...)

Känns som jag väntar på något men jag vet inte vad. Ja mer än arbetspasset då och det är jag som sagt ganska säker på att det kommer inträffa, förr än senare. Telefonen är tyst, kanske har den dött. Rastlösheten kryper i mig. Orken och inspirationen lyser med sin frånvaro. Lyssnar på mer bra musik, kanske kan det hjälpa.

Såg Anna Ternheim i vecka. Som vanligt var hon lysande. Som vanligt var det vackert och jag önskade att det aldrig skulle ta slut. Om ni aldrig hört No subtle men är det hög tid att ni letar upp den på Spotify och blir fans ni med!

Har i två dagar spelat innebandy med jobbet. SM var de minsann och guldet hamnade där det skulle. Nu har jag till och med träningsvärk i fotsulorna hur det är möjligt. Jag är ingen innebandyspelare men tydligen kan man få vara med om man har tillräckligt mycket spring i benen och kan skilja upp från ner på klubban. M from way back stod i mål i ett motståndarlag och var vänlig nog att släppa in ett av mina skott så jag hamnade till och med i målprotokollet, jag antar att jag får skicka ett tackkort eller något. Skrot är arg på mig, hon tycker jag skulle ha sparat lite energi till en roligt promenad med henne idag men i stället blev det koppelpromenad på hemmaplan och en matte med oförmåga att gå fortare än fyra kilometer i timmen.

Jag behöver hjälp att ta mig igenom den här miserabla månaden så skicka gärna tips på någon bra låt som kan förgylla en dag. Tack!

/ Vinter

Mat och explosioner

Skrot som har berövats sin förmåga till fortplantning av mig och Sambon är en konstant hungrig liten hund. Torrfodret som tidigare konsumerades med en stor del skepsism är nu en kulinarisk höjdpunkt som angrips med full entusiasm vid varje tillfälle. Igår följde Skrot med Sambon till stallet och i ett obevakat tillfälle hittade hon en hink innehållande kraftfoder som var ämnat till en individ som i runda slängar väger 30 gånger mer än Skrot. Trots att hinken bara innehöll vegetabilier i form av kraftfoder och morötter satte Skrot högsta fart med att konsumera innehållet. Hon var dock noggrann med att inte få i sig någon morot, så lågt har hon inte sjunkit. Tack och lov är Skrot utrustad med en tålig mage men resultatet har ändå inte uteblivit. Avigsidan med hundägarskapet blir uppenbar då man blir väckt mitt i natten för att det är dags att gå ut. Skrot har sedan varit fullkomligt speedad och endast en lång skogspromenad med många uppgifter på vägen och ett långt spår har rått bot på detta och nu sover hon som en klubbad.

Sambons klocka ringde och jag vaknade till men somnade direkt om. Sovrummet är helt mörkt och det var tyst i huset. Plötsligt vaknar jag av en explosion. Ett par sekunders förvirring "var är jag" "vad f-n hände" följdes av "jag måste upp och se vad som exploderat, kanske kan jag göra avgörande iakttagelser" och "det kanske var vår ytterdörr som sprängdes". Gick upp och konstaterade att ytterdörren var hel. Sambon stod i duschen så jag gick in dit. Det visade sig att morgontrötta Sambon hade halkat i badkaret, trillat pladask och sidan på badkaret hade lossnat och trillat i golvet. Detta var alltså explosionen. Jag undrar i mitt stilla sinne hur en person som inte har mitt yrke hade tolkat det jag hörde...

/ Vinter

Röd

Det är inte helt lätt att bestämma sig för vad man ska tycka om Kents nya skiva Röd. Jag älskar Kents Hagnesta Hill, grått, kallt, smärtsamt och så mycket November. Nu har poetiskt ordvrängeri bytts ut mot ett förakt gentemot språket. Ledsna, mörka gitarrer och munspel har ersatts av discobollar och blippande rymdljud. Det betyder inte att det nya nödvändigtvis är dåligt men jag är i alla fall säker på att det inte är lika bra. Låtar som Kevlarsjäl och Stoppa mig i juni (lilla Ego) skämtar man inte bort som min kollega Mel skulle ha uttryckt saken.

Bra med den nya skivan är: snygga ljudbilder, det kan bli riktigt bra live, går nog bättre att springa till än de föregående skivorna och den känns bättre än Tillbaka till samtiden. Och bästa låten än så länge är Hjärta. Men vi får se... tiden får utvisa slutbetyget.

/ Vinter

Åhléns oh no

Jag är helt såld på Sopranos. Jag gillar Tony, Carmela, Anthony JR och alla de andra sköna karaktärerna. Förra året hade jag varit snäll för tomten kom med säsong 1 och 2 och först nu i höst har jag tagit mig tiden att avnjuta denna master piece till serie. Förargligt nog tog säsgon 2 slut härom dagen och det var hög tid att införskaffa säsong 3. Så igår efter jobbet tog jag den nya trotjänaren och trampade till Åhléns. Jag köpte säsong 3 där, inte för att det var billigast, ligger på vägen hem eller har bästa personalpolitiken utan för att jag ville ha den igår och följaktligen prioriterade tillgänglighet framför pris. Kom hem och stoppade i första skivan i datorn och insåg att två avsnitt saknades på disken. Det fick en bli ny tur till Åhléns med andra ord, så även idag blev det omvägen på väg hem.

Lämnade in boxen, förklarade problemet och den stackars pojken bakom kassan meddelade att de inte hade några fler ex men att de säkert skulle få hem, kanske till och med inom kort. Ok, sa jag, men jag är inte sugen på att vänta så då tar jag gärna pengarna tillbaka och söker min lycka på annat håll. Nej tyvärr, det går inte sa gossebarnet bakom disken. Eftersom varan är öppnad går det inte att få pengarna tillbaka utan det blir ett tillgodokvitto. Ok, sa jag igen, utrustad med en ängels tålamod, hur skulle jag kunna veta att varan var felaktig utan att öppna den? Nej det går ju så klart inte medgav den väna själen, men sådan är företagets policy och det kunde han bara beklaga. Suck. Bytte till säsong 4 och bestämde mig för att inte köpa julklappar eller något annat på Åhléns i framtiden.

Turen på cykeln blev därför ännu längre eftersom jag nu var tvungen att åka till en annan affär för att köpa Kents nya skiva Röd. Men det fick det vara värt, för att citera Groucho Marx "det här är mina principer, gillar ni dem inte har jag andra"...

I väntan på att Sambon ska komma hem så vi kan leka svennar och åka och hämta pizza till filmen sitter jag därför med lurarna på mig och lyssnar in mig på Röd. Den hårda och naturligtvis fullkomligt rättvisa domen kommer inom kort.

Over and out!

/Vinter

Hoj

Min mamma ringde igår och frågade vad jag hade gjort. Lite svävande undrade jag vad hon menade med sin fråga, den lät ju till och med en smula anklagande. Du har köpt en motorcykel kontrade mamma. Ah, du menar det, jo det stämmer ju i och för sig blev jag tvungen att svara. Jag vet inte riktigt hur jag tänkte mig att det skulle gå till att mörka detta för min kära mor men jag var säker på att jag skulle försöka. Tre veckor, så länge gick det. Min mamma, som ni som följer bloggen vet är världens bästa mamma, sa så klart att hon naturligtvis inte ville stoppa mig från att göra något jag vill men att hon var lite orolig. Jag lovar (och härmed alltså också i skrift) att jag ska ta det lugnt på den! Så nu är det officiellt, there´s a new love in town. Det är en suzuki gsr 600 och namnförslag mottages med varm hand.

Från det ena till det andra. Jag var på väg in i köpcentrat i närheten där jag bor härom dagen. Jag var ensam och skulle in på Ica för att handla någon som sannolikt inte kan klassas som nyttigt. När jag kom innanför dörrarna såg jag en kille och en tjej på väg mot mitt håll. Jag kände inte igen någon av dem men fick känslan av att killen vid något tillfälle varit i kontakt med polisen och att det då inte gällde borttappade nycklar eller avsaknad av cykelbelysning. Då jag var var on a mission brydde jag mig inte om paret och gick bara förbi dem. Samtidigt som jag passerade hörde jag honom säga "snutsvin". Jag vände mig om och så gjorde även tjejen som var i sällskap med honom. Jag blir så förbannat trött på det där. Tänk om man skulle hålla på på samma sätt mot andra yrkesgrupper... målarsvin, tandläkarjävlar, frisörgrisar... helt galet. De flesta jag träffar i tjänsten förstår att det jag gör är ett yrke och de flesta ser det som en del av spelet att någon gång bli tagen av polisen (helst då de kan konstatera att de i 99 fall av 100 inte blir det). De kan skilja på person och yrke och de kan skilja på privat och jobb. Ibland (oftast när man är ledig dessutom) träffar man på killar som denna, som inte har förstått någonting. Förr brydde jag mig inte men nu börjar jag tröttna. Om ni har något bra förslag (och då är byt jobb inte ett sådant) får ni gärna meddela mig...

/ Vinter

För övrigt verkar stavningsprogrammet i Blogger tycka att både målarsvin och frisörgrisar är riktiga ord medan tandläkarjävlar får underkänt...

Finbesök

Igår kväll dök mina föräldrar upp, inte oväntat och överraskande utan efterlängtade och väntade. Hade jag varit gud och kunnat förhindra olyckor hade de inte behövt stå i bilkö en och en halv timme på vägen men konstigt nog är jag inte det och jag fick stå ut med att rå om dem endast några få timmar. De hade städat källaren och hittat fotografier från för länge sedan. Bilder av mig och mina syskon som små, mina föräldrar som mycket unga och mina morföräldrar som levande. I perioder tänker jag mycket på tiden då jag bodde med dem i staden med tre hjärtan. När jag var liten hade vi en orange hörnsoffa i manchester som hade varit precis så ful som det låter om den hade levt idag men som var modern och framför allt mjuk och skön då. På fredagskvällarna hade vi familjemiddag, ofta kyckling och pommes, ibland ostbricka och i undantagsfall hämtad kinamat (som sannolikt var det mest exotiska som bjöds då). Vad skulle jag inte ge för att få uppleva en sådan kväll igen? Mina föräldrar åkte i morse igen och som alltid när vi skiljs åt blir det lite mörkt runt mitt hjärta.

Kents nya skiva ska enligt sanningsvittnen på aftonbladet.se och expressen.se vara riktigt bra. 6:e november kommer vi veta hur fel eller rätt de har och jag längtar dit.

Over and out.

/ Vinter

Oh baby baby

I en dröm sprang jag maraton. Tävlingen var inomhus i en gymnastiksal och jag var så stark, flög fram på spänstiga ben, inte andfådd, ingen mjölksyra. I verkligheten sprang jag på en mörk väg på landet. Ett fint duggregn svepte in mig, mörkret var kompakt och bilarnas lyktor bländande. I verkligheten var jag inte lika stark, hann halva rundan innan maratonförstöraren som åkt snålskjuts i min ficka stack en kniv i utsidan på mitt vänstra knä. Andedräkt som ett varmt moln och besvikelse som en tung kappa.

Sambon bjöd på middag på finkrogen med amerikanskasitiskt crossover-kök. Jag åt tills jag sprack, i alla fall nästan. Grillat kött, såser, blåbärssufflé. Ibland har man det bra.

Fångarna på Guantanamo har blivit utsatta för tortyr. Att de tvingas lyssna på Rage against the machine på hög ljudnivå flera dygn är säkert jävligt jobbigt men när de sen bytte skiva och stoppade i Brittney måste det ha blivit ett veritabelt helvete. "Oh baby baby", jag hade nog brutit ihop efter 20 minuter...

Tror jag hör frukosten ropa från köket...

/ Vinter (idag fem kilo tyngre)

Dybad

Skrot hade spring i benen och övertalade mig att ta med henne på en promenad med bästa vännen Missy D. Den första dygropen var inte djup nog men efter en stund hittade Skrot en riktigt smaskig, illaluktande, djup och fin grop. Lerinpackning är bra tycker Skrot och skönthet är minsann inte allt.

Bästa vännerna.

Ut med hunden, titta på Sopranos, klippa sig, städa, handla, duscha, fika... har helt enkelt för mycket att göra. Jag hinner inte jobba :)

Kyrkomötet beslutade idag att kyrkan i framtiden ska viga även samkönade par, kanske finns det hopp även för kyrkan?! Jag gläds för min vän J´s skull som har för avsikt att äkta sin flickvän i en kyrka nästa år. Tänk om homosar någon gång skulle bli nästan lika mycket värda som heterosar, det hade varit coolt.

/ Vinter

Nature encounter

Med min vän och vapendragare Robocop bakom ratten korsade vi skogar och fält insvepta i mörker och dimma. Den rå kylan började så smått trängas undan och jag satt och njöt av hans sällskap när en gestalt uppenbarade sig i strålkastarna. Den eminente bilföraren Robocop lokaliserade på ett ögonblick bromsen och kollisionen kunde undvikas. Ytterligare en figur dök upp från höger, följd av tio andra. Bara sekunder från att mitt första möte med vildsvin hade blivit lite för intimt drog jag en lättnadens suck och njöt av naturens uppvisning. Flocken på cirka 30 djur kom från dimmorna på en åker på höger sida, lunkade i maklig takt över vägen i ljuskäglan från vår bil och forsatte ut på fältet till vänster. När vi började rulla sprang de längs med vägen och vi följde dem en bra bit. Tämligen fula skapelser bjöd på en vacker uppvisning.

Idag har dimman flytt och Skrot och jag tog en promenad i stan. Skrot ville jaga änder och bada i ån men jag lyckades övertala henne att låta bli. Gick förbi min lokala bull-dealer på vägen hem, nu blir det fika framför Sopranos.

Kom på att det var alldeles för länge sedan jag läste en (bra) bok. Sedan jag slog igen Dennis Lehanes "Ett land i gryningen" i somras har det liksom inte blivit av. Om någon har ett bra boktips snälla skicka det till mig.... jag behöver inspiration.

/ Vinter

Höstbilder

Vaknade i morse och tittade ut i kompakt vitt. Dimman låg tät och vimpeln på flaggstången utanför köksfönstret hängde livlös. Tillfällen som dessa måste tas i akt, kameran packades ner och Skrot lastades i bilen. När jag bodde på andra sidan detta vackra land var dimman vanlig och jag saknar den. Som när snön kommer och lägger ett dämpande lock och gör det vassa och fula runt och vackert. Tillsammans med höstfärger helt oslagbart.

Här är några bilder från vår härliga promenad:

Skrot gör sin fulaste min...

Skrot försöker förstå vad jag vill.

Poserar på bron.

Höstvackert.

På språng...

Svartvitt...

Modellen.

Kvinnan som har kenneln från vilken vi köpte Skrot har tagit bort nästa alla sina hundar. Hon har fått för sig att springer spaniel är en aggressiv ras. Om hon skulle läsa det här skulle hon tycka att jag är okunnig eftersom jag bara haft en och hon haft hundra men jag tar mig ändå friheten att uttrycka att jag tycker att hon är knäpp. Tack gode gud för att vi räddade Skrot från ett liv på den kenneln. Vi hade en härlig promenad idag. En sväng i skogen i höstfärger med en lycklig, snäll och på alla sätt trevlig hund är som manna för själen.

/ Vinter

Önskelista

Nu ska det bli bättring. Inte två veckor mellan inläggen, nä nu ska jag lägga manken till. Vet inte vad livet varit fullt av men fullt har det varit. På jobbet har det varit både framgångar och inte fullt så mycket framgångar, det förstnämnda trots vissa chefer och även tack vare vissa, det sistnämnda nästan bara tack vare vissa chefer. Men nu är det snart slut på det där och livet och jobbet och återgår till det normala.

Tittar på Sopranos på dvd och njuter. En fullkomligt lysande serie med bra skådespelarinsatser. Handlar inte om ett gäng vackra människor i flashiga miljöer utan ett gäng amerikansk-italienska typer i New Jersey. Osympatiska karaktärer som vinner mitt hjärta. Om ni inte sett serien då den gick på tv är det hög tid att köpa den (eller nåt) nu.

Har också inför julen börjat skriva på en önskelista.... På första plats finns önskan om en Canon Eos 7D. Kolla in den här länken så förstår ni http://www.testfreaks.se/digitalkameror/canon-eos-7d/ Antar att det finns två sätt för mig att tillägna mig den här godbiten och inget av dessa sätt involverar jultomten. Nej det får bli hederligt sparande eller en oväntad vinst på nån lott eller så. Vinsten skulle för övrigt vara väldigt oväntad eftersom jag inte spelar.

Eftersom tomten inte kommer med en Eos 7D får han gärna i stället komma med Claes Grundstens bok Äventyrets stigar http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9171261230 Då skulle jag åtminstone bli inspirerad till stordåd den dag jag läggar vantarna på en eso 7D.

Nu ska jag steka lite amerikanska pannkakor lagom till sambon kommer hem.

/ Vinter

Inspiration var tog du vägen?

Jag skriver för sällan. Ringer Sambon som jag nu på grund av jobbet bara träffar i sovande tillstånd, beklagar mig över bristen på motivation. Kanske beror det på att jag läser för lite nu. Vandrar ofta planlöst mellan raderna av böcker i bokhandeln utan att lyckas bära med mig en enda bok till kassan. Kanske lyssnar jag för lite på musik, P3´s bombadermang av meningslös trallpop bidrar inte till litterärar stordåd. Kanske har jag tappat orden. Kanske skriver jag för många rapporter och glömmer bort de vackra orden.

DN får mig att vakna till. Ledarsidan manar till utvärdering av polisens upprepade kränkningar av alla dessa stackars oskyldiga som drabbas av teleövervakning. Ledarskribenten ondgör sig över ökningen av antalet ärenden där avlyssning eller kameraövervakning har använts. Avlyssning är en så kraftig kränkning av den personliga integriteten menar DN att det är tveksamt om polisen ska få använda sig av den så till vida att personen inte med all säkerhet är skyldig till ett brott som sannolikt kommer rendera i fängelse i 25 år eller på livstid. De uttrycker så klart inte saken riktigt så men andemeningen är där. Jag förstår inte. Har Hanne Kjöller gått runt och förgiftat hela DN redaktionen? Är det ok att vi i samhället har grovt kriminella som begår brott i parti och minut och därmed ställer till ett helvete för hederliga skattebetalare (och DN-läsare för den delen)? Det får vara någon hejd på gnället om kränkning av den personliga integriteten.

Så jag blev arg men inte inspirerad. Surfade i stället och upptäckte till min glädje att Kent ämnar släppa en skiva i november (en månad som ju faktiskt är en kent-månad) som ska heta Röd. Turné ska de minsann också ge sig ut på. Jag håller en tumma för att det blir grått, deprimerande och smärtsamt, som Kent är i sina bästa stunder.

Hann åka en tur till kusten i helgen. Bastubad vid havet och snabba dopp (jo även en kruka som jag doppade sig, inklusive huvudet så det var på riktigt :) ). Massor med mat och goda vänner. Lyckliga hundar och nöjda mattar och hussar. Månljus över havet. Så bra som en helg kan bli helt enkelt.

Några kvällsbilder. Månljus är vackert... Visst blir man sugen på att gå in i värmen i stugan?!

Ge mig några bra boktips nu vänner.

Over and out.

/ Vinter

Skitjobb

Om jag nu skulle få för mig att blogga i affekt så skulle jag skriva att myndigheten där jag är anställd behandlar sina anställda som något som katten släpat in. I bästa fall. Livegen är en underdrift, slaveriet är inte avskaffat. Jag har fått en speciallista av min arbetsgivare där det stod att jag skulle vara ledig på torsdag efter att ha jobbat onsdag natt. Idag tisdag fick jag en ny lista över samma dag som säger att jag ska jobba kväll på torsdag. Tack för den. Alla planer jag hade de kommande veckorna har fått läggas åt sidan, nya arbetstider, lediga dagar har blivit jobbdagar. Vi får själva betala titanskruvarna vi behöver för att hålla ihop höfterna.

Det är tur att jag inte bloggar i affekt.

/ Vinter

Bra energikick

För ett tag sedan skrev jag om en låt som var så himla bra och full med energi och bara så grym men som jag inte visste vad den hette. Now I know. The Sounds "No One Sleeps When I´m Awake"

Lyssna och njut!

http://www.youtube.com/watch?v=3Muci-5Yt0o

/ Vinter

Mord i sinnet

Nya arbetstider sa arbetsgivaren och framför mig låg ett schema med bara kvälls- nattpass. Nåja, det är under en begränsad tid och kanske tycker i alla fall Sambon att det är bra att jag inte är hemma jämt och ständigt så kanske är det inte bara av ondo. Att jobba kväll/natt kan innebära att det är lägligt att sova på dagen och jag har gjort tappra försök men det har inte gått så bra. Är det inte gräsklippning så är det häcktrimning, borrning eller grävning som står på programmet i vårt kvarter. Nyväckt tar tankarna sig lätt mordiska uttryck. När jag kommit till sans skulle mina åtgärder jag drömmer om möjligen kunna klassificeras som ringa misshandel. Jag blir snart galen. Måste kanske flytta ut på landet.

Har precis börjat kolla på Sopranos och efter bara några avsnitt är jag såld. Ser serien på datorn med hörlurar på och stänger ute världen runtomkring. Lyxigt som bara den.

A och missy D räddar dagen. De tar med sig Skrot och mig på promenad. Lyckas för en stund förtränga att det grått, kallt och trist.

/ Vinter

Superlativ

Efter en underbar dag jag aldrig trodde jag skulle få uppleva, i sällskap av vänner jag aldrig kan förtjäna styrde Sambon, Skrot och jag mot Lappland. Genom stora skogar under vackra regnbågar körde vi på vägar som i vissa fall knappt förtjänar namnet och landade efter ganska många timmar i Borgafjäll. Hotellet ska spegla fjällen och björkarna ramade in det vackert gula. Hästensängar och golvvärme, badtofflor och öppna spisar. Relaxavdelning med bubbelpool ute och med bubbel i glasen vänligt designade av Efva. Middagar i särklass ackompanjerade av vin och softa toner och en oklanderlig service.

För att uppväga den massiva lyxen och lättjan vandrade vi upp på Borgahällen med sol och vackra färger i sällskap men med vinden frånvarande. Hyrde cyklar och trampade längs fjällsjöar och porlande bäckar. Vandrade i björnland och lät oss förföras av det vackra gula och röda och den höga klara luften. Förra året gav jag mig själv i löfte att åtminstone en gång per år få fjällvandra, det är ett löfte jag inte kan se skäl att någonsin bryta.

Skrot på väg upp på hällen.

1235 m.ö.h och magiskt vackert.

Skrot på fågeljakt.

Efter dagar i superlativens tecken och då en tillfällig minnesförlust på ett effektivt sätt utplånat det som kallas vardag kom vi idag hem. Kände irritationen komma när vi närmade oss. Måste hitta ett sätt att förhålla mig. Tittar på bilderna och låter dem ge mig lite av känslan jag behöver. Det blir vandring nästa år också. Och året därpå, och året därpå....

/ Höst-Vinter

Gottsunda

Kidsen i Gottsunda, Uppsalas förort numero uno då det gäller miljonprogram, kastar sten och tårgas på polisen. När de inte är upptagna med de små upptågen passar de på att bränna andra medborgares bilar eller slår ner de som ifrågasätter vad de gör när de slänger in en molotovcoctail i hans eller hennes bil. Anledningen till bileldandet är polisens trakasserier som enligt kidsen pågått i många år. I media får kidsen uttala sig och visa upp skador som de påstår har tillfogats av horungarna (jo jag citerar så klart) i det blå laget. Anmälningarna om övervåld från polisens sida skickas i tjog till internutredarna i Västerås.

För första gången när jag läser om det här i media och kollar kommentarerna som tidningsläsarna skickat in så slås jag av att större delen av de som valt att kommentera händelserna är positiva till polisens arbete. De tycker rent av att man borde skicka in fler poliser och även om det inte är helt pk dristar sig någon till att önska att polisen kunde fostra kidsen ännu mer handfast. Tydligen är det inte ok i allmänhetens ögon att elda upp oskyldiga människors bilar och att kasta sten. Jag blev glad när jag läste det. Det kan liksom aldrig vara ok att bete sig på det sättet, att tända eld på andras egendom och kasta sten, och det är inte kidsen som styr i Gottsunda. Punkt och slut.

I lördags när jag vaknade stod ett antal kära vänner utanför min dörr. De berövade mig min fria vilja, min mobiltelefon och all makt att bestämma över upplägget på min lördag. I stället gav de mig en av de mest minnesvärda dagarna någonsin. Det blev en lika rolig som lång dag och jag är nu många skyldig mycket. Blir varm i hjärtat när jag tänker på dessa fantastiska människor och att de finns i mitt liv.

/ Vinter

Svininfluensan

Jag hörde en bra låt på radion, den är verkligen skitbra jag har hört den många gånger men jag vet inte vad den heter och då blir det supersvårt att leta upp den. Vet inte ens vem som sjunger vet bara att jag gillar den som fan och att den gör mig glad. Istället lyssnar jag på U2´s Magnificent som är just det och lite till och försöker tillägna mig lite av all den energi de sprutar ut men i ärlighetens namn går det sådär. Läser om svininfluensan som sprider sig med eldens fart och folk får konstgjorda lungor till höger och vänster och alla är unga. Hypokondriska Vinter räknar sig fortfarande som ung och tvättar händerna frenetiskt och orsakar företaget våldsamma utgifter för alcogel. Får väl ringa Doc från Lapphelvetet och tigga till mig lite Tamiflu annars kan det här sluta hur som helst.

Planerar en resa norr ut för att förhoppningsvis pricka björkarnas gula veckor i Lappland. Längtar och laddar batterierna i kameran. Innan resan blir det fest, ja förutsatt att inte svininfluensan fuckar upp allt då.

Söndag. Och inte bara söndag utan verkligen söndag. En sådan dag man kan längta till när man har fullt upp och när man sedan befinner sig där är det svårt att avgöra hur alla dessa timmar ska förvaltas på bästa sätt och på måndagen vaknar man upp och inser att man inte gjorde det bästa av den. Jag får sluta skriva och ta tag i dagen. Det är tur jag är ledig i morgon med så om det går åt skogen idag så har jag morgondagen på mig också.

/ Vinter

Födelsedag

Bloggen fyller 1 år idag! En stor dag med andra ord. Tänk om jag hade haft något klokt att skriva om...

Men presenter lämnas med fördel i min bostad förutsatt att de ryms i lägenheten, gåvor över 1000 kr kan ni sätta in direkt på kontot, mer modesta bidrag kan ni skicka med posten. Glada tillrop och gratulationer kan ni lämna som kommentarer.

Your humble servant!

/ Vinter

Som vanligt

Det finns uppenbara nackdelar med att bo på fjärde våningen, utan hiss och utan skyddande vind ovanför. Trötta ben och varmt på sommaren räknas till denna kategorin. Dock överväger fördelarna. Alla trappstegen (har ännu inte räknat dem) ger vardagsträning, avsaknaden av vind gör att ingen springer förbi vår ytterdörr och den obefintliga vinden låter dessutom ljudet av regn fortplanta sig ner i lägenheten. Det vräker ner och det massivt grå visar ingen antydan till ljusare partier eller ambition att ge sig av. Det droppar från skärmen på min keps när jag är ute och går och de nya kängorna övertygar mig om att de var ett bra köp. Skrot kunde inte bry sig mindre om de stora dropparna och de många pölarna, allt väder är bra utom hetta.

Sitter framför datorn och njuter av att väggen är färdigtapetserad. Surfar runt och tiden går. Först när jag kryper ner i sängen på natten får jag syn på listan med saker som behöver åtgärdas inför en kommande fest. Tur att det är en dag i morgon också.

I den lilla uppländska orten Gimo slog polisen in en dörr i jakten efter en person som var misstänkt för mordförsök. Lägenheten där mannen eftersöktes visade sig vara tom och hyresvärden ondgör sig nu i lokal media över att polisen inte genast åtgärdade den trasiga dörren. Polisen medger brister i sin insats, det blev helt enkelt en miss då man skulle meddela hyresvärden. Hugade läsare bereds möjlighet att tycka till om det inträffade och de skräder inte orden. Polisen gör som vanligt bort sig och är antingen bakom sina skrivbord (läs overksamma) eller ute på stadens gator i opolerat och våldsbenäget skick. Är poliser något att lita på eller är de de verkliga bovarna frågar man sig. Det går jävligt bra att sitta och skicka in sådana skitinlägg men när man sedan behöver hjälp då är polisen bra att ha. Jag blir så oerhört trött på människor. Vad tror de att poliser är? Och varför kan ingen förstå att det egna bemötandet kan påverka reaktionen från (i det här fallet) polisen.

Känns som jag återkommer till det här så ofta. Kanske ska jag försöka att bara inte bry mig.

/ Vinter

Walking the dogs

Att sommaren lider mot sitt slut och rutinerna infinner sig igen är i huvudsak av ondo. Det är dock en åsikt Skrot inte delar, Skrot gillar snö, kyla och att hennes bästa kompis Missy D återigen finns tillgänglig för lek. Så igår hämtade vi upp Missy D och gav oss ut i skogen till de båda såta vännernas stora glädje.

En kort paus i lekandet.

Gick över en liten bro, Skrot och Missy D först så klart i högsta fart. När jag sätter ner kängan på bron fick jag syn på Hugge. En vacker syn för mig och jag var glad att hundarna inte fick syn på Hugge och vill hälsa...

Det blåser här idag. Inte som det kan göra vid kusten så klart och tyvärr. Älskar när vinden viner, tycker om när träden böjer sig och det dånar.

/ Vinter

Något som är oklart...

Jag tänkte som omväxling vara lite snäll, det hägrar ju trots allt en jul någonstans i fjärran och beslutade därför att ge kär Bror en prenumeration på den eminenta tidningen Outside. Sagt och gjort. Då hemsidan krånglade skrev jag ett mail och fick tämligen omgående svar, jodå en prenumeration skulle kunna fixas i utbyte mot ett mail med adresser till såväl mottagare av tidningen som fakturan. Här gäller det att vara tydlig tänkte jag i mitt stilla sinne och fick hindra mig själv från att skriva mailet i punktform men lyckades ändå på ett enkelt sätt förmedla mina önskemål. Trodde jag.

Nu har jag fått två nummer av tidningen (två ex av samma nummer) och kär Bror har fått ett brev som sannolikt innehåller fakturan. Hur är det möjligt? Det blev ett nytt mail, nu i punktform. Jag emot ser med spänning nästa drag från Prenserv.

Tog nya bilder till tjänstelegitimationen i dag och fick en tydlig och effektiv påminnelse om varför jag ska stå bakom kameran och inte framför. Dagarna går så fort och är så till bredden fyllda att jag inte förstår hur det är möjligt. I morgon ska Skrot och jag förhoppningsvis lura med oss hennes kompis missy D ut i skogen så jag kan få gå in mina nya kängor. Livet är hårt :)

Allt gott så länge vänner!

/ Vinter

Domar

Den i pressen kallade Uppsalapappan som inte ansåg att hans fyra barn behövde varesig utbildning i skolans regi eller ett socialt liv med andra utanför familjen, och som ansåg att hans fru mådde bäst av ett kok stryk då och då vilket varvades med att hota en av sönerna med kniv har dömts till två år i statligt förvar. 24 månader på pappret och 16 i praktiken i eget rum och tre mål mat om dagen. Och dessutom har han med all säkerhet möjlighet att studera under tiden han är inlåst. Risken finns att hans sociala liv kommer att begränsas något men det rör ju sig bara om drygt ett år. Var finns logiken i detta? Hur är det möjligt att han får utsätta sin familj för frihetsberövanden och tvång under så många år och så anser tingsrätten att han har sonat efter dryga året? Familjen säger sig vara nöjd med domen, det borde de definitivt inte vara!

Spelkungen fick sitt straff sänkt från 14 till 12 år. Han dömdes för medhjälp till mordförsök, grovt dobbleri och grovt skattebrott. Grova brott, absolut men känslan av att Uppsalapappan slapp billigt undan stärks...

/ Vinter

Regn

Jobbade kväll igår och den grå väggen av regn lämnade mig och mina kollegor utan ett torrt plagg. Det måste ha varit en fin sommar för jag njöt av de svala dropparna som klistrade mina kläder mot kroppen och som rann i mitt ansikte. Det var inte ett aggressivt och studsande regn utan bara ett massivt och kompakt strilande som obönhörligt letade sig in mellan kragen och nacken. Någonsans var jag och mina vänner inte på jobbet utan istället var vi bara ute och hade kul och trodde att blötan skulle följas av torra kläder, värme och kanske något gott att dricka. Jag var tvungen att springa en bit och njöt av att löpträningen börjar bära frukt och att utrustningen nu känns lättare. Jag hade kunnat springa hur långt som helst där i regnet, stark och glad.

Hörde på radion att i Taiwan hade det regnat tre meter på ett dygn. Det är vad det regnar i Sverige på fem år. Allt får i sinom tid sina proportioner.

Jag ska byta namn. Efternamn. Kanske blir det Vinter?

Skrot och jag har åkt till staden med tre hjärtan och jag njuter av hav och familj. Bortskämd, bortskämd, bortskämd.

/ Vinter

Jobbe

Mjukstart skrek huvudet, full fart framåt sa arbetsgivaren. Huvudet vann inte. Första veckan efter semestern bjöd på jobb, lite mer jobb och så avslutades den med jobb. Och några bad. Tack och lov. Hela helgen gick åt till att prata med individer som i många fall hade största intresse av att ljuga och i ungefär lika många fall var trevliga trots detta. Spelets regler. Jag tror det gick bra för det mesta men det återstår att se, JO har mitt telefonnummer... I mitt jobb är det konstigt nog så att man blir anmäld då man minst anar det och faktiskt, då man minst förtjänar det. Nu förtjänar den gemene konstapeln inte att bli anmäld alls i normalfallet men likväl händer det. Sov 12 timmar mellan söndag och måndag och hade kunnat sova några timmar till om inte solen sken och min goda vän E ville umgås.

Skrot och Sambon gick i en gallertrappa och helt plötsligt kom Skrot rullande ner i en väldig fart. Hon hade fastnat med ena tassen och en klo fick ta smällen. Pulpan låg blottad och Skrot var sådär nöjd. Sambon och jag var inte heller helt nöjda. Tur i oturen att vår vän Veterinären förbarmade sig. Sprutor och en klo senare är nu Skrot en bandagerad och slagen hjälte som haltar fram och ser olycklig ut. Hon vill bli buren i trapporna och jag undrar om hon väger 20 eller 200 kilo. Jag hoppas hon repar sig snart.

Nu vill kär Bror snacka på gmail. Jag lämnar det här för nu.

/ Vinter

Glaslirare

Läste i DN igår att fotbollsklubbarna i Stockholm nu ämnade gå med i Prideparaden för att visa att man i homofobins högborg (läs det manliga omklädningsrummet) nu gillar (eller kanske accepterar) bögar och att det minsann går bra att som kille både gilla killar och spela fotboll. Lysande bra tyckte jag, kanske är det äntligen på väg åt rätt håll. Fortsatte läsa artikeln. Då visade det sig att Hammarby inte skulle låta sitt A-lag gå i paraden. Anledningen som angavs var att man hade en viktigt match om två dagar och att man inte ville slita på spelarna. Herregud! Är det sådana glaslirare i Hammarby kanske de inte ska gå ut ur omklädningsrummet över huvud taget?! Jag antar att de har folk som knyter skorna åt dem och håller upp vattenflaskan åt dem när de ska dricka så att de inte förtar sig. Säg som det är i stället, vi vill inte att våra spelare ska gå för vi är liksom inte helt klara med det här med homosar. Men det är så klart inte PK.

Såg paraden och såg Viktoria Svensson och det var ju bra men att vara flata och spela fotboll är inget större bekymmer. Såg inte några A-lagsspelare av manligt kön (men jag ska erkänna att jag inte känner igen dem alla). Kanske är fotbollen mogen detta om tio år, men uppenbarligen inte nu.

/ Vinter

Back

Som den ansvarsfulla medborgare jag är valde jag att förlägga semestern i Sverige och på så sätt se till att min stötta upp den svaga svenska ekonomin. Eventuellt kan även andra aspekter ha påverkat valet av plats för semestern men oavsett är jag mycket nöjd. Sambon, Skrot och jag har rest från Björnstorp utanför Lund i Söder upp till Kalix i Norrbotten och därefter genom Lappland ner till Östersund och Vålådalen. Det mindre ansvarsfulla i sammanhanget är att resan skett med bil men med tanke på den packning som medfördes vore allt annat logistiskt otänkbart. Man skulle kunna förledas att tro att valet av resmål styrts av var vi kunnat bo gratis för det har vi gjort men så är inte fallet. Dock är det inte att förakta och vi är många och stora tack skyldiga de vänliga själar som hyst oss dessa veckor.

Sverige är magiskt vackert och består av jävligt många träd och en hel del sjöar och älvar. Jag har tidigare haft en lite negativ inställning till Norrland som jag har sammanfattat med kallt och myggigt. Doc i Lapphelvetet har stundom varit ganska trött på mig då jag raljerat och betett mig och talat illa om denna landsända. Men jag är inte sämre än att jag kan ändra mig och därför gör jag här offentlig avbön. Norrland (och jag vet att Norrland är väldigt väldigt stort och att det ser väldigt väldigt olika ut på olika ställen) är faktiskt grymt fint. Rallarrosor och fjäll. Skärgård och björkar. Forsar och norrlandsgårdar.

Igår lämnade Sambon och jag Skrot hos min käre Bror och gav oss iväg till Vålån där forsränning stod på programmet. Vänliga vänner och världens bästa familj hade förstått att en heldag i forsen var precis vad jag behövde för att dämpa åldersnojan och ha väldigt kul varför denna gåva överlämnades då jag fyllde år för ett tag sedan. Det var helt enkelt en sjukt kul upplevelse som jag varmt kan rekommendera den som känner sig lite äventyrlig och som inte räds vatten. Forsar och fall avverkades och både frivilliga och ofrivilliga bad genomfördes. Vid ett tillfälle då naturen beslutade att visa mig vem som var starkast hamnade jag under ytan i det superklara och drickbara vattnet utan aning om vad som var upp eller ner. En mäktig sekund av stillhet mitt i all rörelse och tumult innan jag kastades upp för en andningspaus innan nästa våg sög ner mig igen. En mäktig upplevelse i ett vackert landskap.

Samlade inspiration och kraft under semestern och kom i natt hem igen. Listan på saker att göra är lång. Åkte till posten för att hämta ut en bok jag vunnit. Kände pulsen stiga när det tog 15 minuter trots att det bara var en person framför mig i kön. Allt var precis som vanligt. Måste plugga i min kamera och lägga över bilder från semestern. Kanske kan jag rädda något av känslan och lugnet.

En sammanställning över Sverigetouren:

Godaste middagen: Salt på Tylösand i Halmstad.

Skönaste badet: Tylösand.

Vackraste platsen: Kullen, dock i hård konkurrens med Vålådalen med omgivningar.

Blötast: Forsränning

Godaste fisken: Havskatt i Luleå, på spett på grillen :)

Bäst: goda vänner och familj.

--------------------------------

Jag gör ett streck. För det här är något helt annat. Jag förstår inte hur man kan komma på något så dumt. Läs och begrunda.

http://nyheter24.se/nyheter/inrikes/282544-dfbdfdfh

Det är fulkomligt jävla uteslutet att Svensk polis kissar av på grund av hudfärg. Fullkomligt jävla uteslutet. Däremot kissar Svensk polis gärna av de som knarkar. Punkt och slut.

/ Vinter

Semester i bilder

Semestern har naturligtvis dokumenterats på en mycket mer kontinuerlig basis än denna blogg har uppdaterats. Det har varit underbara veckor och här är några bilder om ni har tråkigt och tid att slå ihjäl. Alla är tagna med mobiltelefonen, vilket kan förklara en del av den bristande kvaliteten.

Hovs Hallar, vackert så man hisnar:



Sveriges bästa strand i kvällsljus:


Skrot badar, Hovs Hallar:

Chef Ramsey fixar lunch vid Storforsen, Norrbotten:

Storforsen, mäktigt och vackert:

/ Sommarnjutaren och Sverigeälskaren Vinter

West Coast

K Vitamin skrev något poetiskt i sin blogg kring var ett hem är beläget. Jag tror att hemma är där min säng står, bokstavstroget och per definition. Jag tror också att hemma är den plats där mitt hjärta har lämnat kvar en inte helt oansenlig del av sig. Jag kan inte gatunamnen här längre, om jag alls någonsin har kunnat dem. Jag hittar inte den bästa vägen och jag vet inte vilken restaurang som är serverar finaste maten. Men jag är hemma nu. Och med hemvändarglasögonen på njuter jag i fulla drag, ignorerar att en del av känslan hänför sig till att det är semester, inbillar mig att ett liv här skulle vara så mycket bättre. Kanske är klorofyllen här lite intensivare och kanske gör saltet i luften gott.Jag vet egentligen bättre men låter mig luras.

Nu är det dags att hänga med Sambon och Skrot. Ska bara lägga upp en video så det blir uppenbart för alla vad Skrot tycker om tillvaron här :)



/ Vinter

Semester

Idag är min första riktiga semesterdag. Alltså första dagen då mina kollegors väckarklockor ringde medan min höll tyst och lät mig fortsätta drömma Skrot är ingen väckarklocka, får hon bestämma sover vi fram till lunch. Sovrummet är mörkt och nu när Tone skickat på oss sämre väder även svalt. Sängen är stor eftersom Sambon jobbar och kvarteret är lugnt eftersom ingen med förstånd stannar i den här staden på sommaren.

Listan med saker som skulle kunna göras är ganska lång och ibland tar jag mig an den med en kraft och frenesi som jag inte visste att jag besatt. Kanske beror det på att det är frivilligt (jag har lurat mig själv att tro det), kanske beror det bara på att jag fått upp farten och inte hittar bromsen. Har mot bättre vetande skaffat träningsdagbok på nätet så nu finns ingen chans att slippa undan. Tog med Skrot ut på min vanliga 9,3 runda och fick klart för mig att Skrots kondis inte är på topp... jag tror det såg ganska roligt ut där jag släpade på den lilla springer spanieln med den långa tungan. Nu en månad efter maran känns äntligen benen som de brukade göra och anmälan till nästa års marathon känns väl genomtänkt.

Har köpt ny bil och snart ska den fyllas med packning och autopiloten ställas in på vackra västkusten och staden med tre hjärtan. Jag längtar.

/ Vinter

Patron ur

16:30 patron ur. Mailen inställd på autosvar "Jag är på semester, oklart om jag någonsin kommer tillbaka, klart slut". Stängde av tjänstetelefonen. Låste dörren och gick. Tones hot om kallare dagar och kanske regn gjorde mig inget. Jag är ledig. Nä förresten jag är Ledig.

Skrot och jag gjorde sällskap med min goda vän (och numera kollega) E och hennes Tix och Echo. Skrot var så klart glad över att få hänga med sin polare Echo, jag var så klart superglad att få hänga med min goda vän E. En promenad och en fika och semestern fick en god start.

Sambon kom hem med choklad och lagade god mat. Det gör inget om det fortsätter såhär.

Ninnaninnaninnana dagens boktips. Läs Tawni O´Dells Kära Syster. Eller läs vad som helst av Tawni O´Dell och allra helst hennes mästerverk Avvägar. Jag avvundas denna medelålders kvinnas förmåga att skriva om en ung kille i "jag-form". Över huvud taget är det något visst med böcker skrivna i jag-form, och då tänker jag skönlitteratur och inte självbiografier... Helst när jaget inte är någon hjälte. Tawni skriver inte om hjältar och hennes jag är långt ifrån felfria. Härligt språk och intressanta personligheter. Och Avvägar är grymt bra. I morgon kväll vet jag om de sista två tredjedelarna av Kära Syster är lika bra som den första tredjedelen.

Nu ska jag se klart den grymma, danska filmen Bröder och njuta av att väckarklockan inte ringer i morgon. Och inte i övermorgon. Och inte.... ja ni förstår konceptet :)

Over and out for now!

/ Semester-Vinter

Sommar

Medan ni andra grillat kycklingfiléer, halloumi och druckit kall och god öl har jag förtjänat min lön, jobb har med andra ord stått på schemat. Personalläget är väl som på vilket annat företag som helst som inte nyttjar stackars underbetalda 16-åriga sommararbetare och därför kommenderade chefen pyjamas på och ordningshållning i samband med någon typ av festival i länet där jag huserar. Sagt och gjort, Haglöfskängorna knöts och skyddsvästen åkte på. Det tog säkert åtminstone ett par minuter innan t-shirten var genomsur och passen var långa.

Folk jag hade förmånen att träffa i helgen var i många fall blonda och i ännu större utsträckning tatuerade. Nästan samtliga jag hade förmånen att försöka kommunicera med var berusade. Många var trevliga, några var det inte. Ni vet hur det är när man själv är den enda nyktra på en fest, det smarta och roliga som polarna kommer på på fyllan är inte helt sällan ganska korkat och i bästa fall bara halvkul. Jag förtjänar var enda öre den här helgen förser mitt lönekonto med. Jag önskar jag kunde ta med de som ville en sådan här kväll, jag tror det skulle öka förståelsen för mitt yrke och oss som utövar det.

Jag gillar Sverige som fan. Inte bara lite grann och i förbifarten utan väldigt mycket. Speciellt på sommaren. Trots otrevliga fyllskallar och andra bekymmer. Jag älskar det rosa ljuset när solen går upp och dimmorna över vattendragen lättar. Älskar de ljusa nätterna där himlen aldrig svartnar. Njuter när jag känner lukten av vatten. Gillar inte foppatofflor men uppskattar känslan av sommar som de förmedlar. Längtar efter kusten. Njuter av shorts och sandaler. Det fick gärna vara såhär jämt.

/ Vinter, i det godas tjänst för ofta

Gnet

När arbetsgivaren erbjöd hugade spekulanter att för några extra kronor i lönekuvertet bidra till ett tillförsäkrande av en lugn midsommar för den vänliga allmänheten övervägde jag inte ens att signa upp mig. Stolt ringde jag Sambon och meddelade att jag nu var vuxen och därmed hade tagit mitt förnuft till fånga, här skulle minsann inte säljas några tjänster. Arbetsgivaren slängde då ut den stora kroken, för ett inte helt blygsamt tillskott i kassan skulle jag få förmånen att jobba midsommardagen. Ja helt vuxen är jag inte för jag nappade, utan betänketid. Så efter en natt i det godas tjänst kan jag konstatera att åtminstone invånarna i det län där jag huserar inte orkar med en två-dagars. Natten kan utan någon som helst överdrift betecknas som lugn. Lättförtjänta pengar med andra ord!

Åkte med Sambon och Skrot ut till kusten idag. Tänkte på en tid då det största obehaget i livet var när mamma skulle sopa bort sanden från fötterna efter en dag på stranden innan vi klev in i bilen, det gjorde lite ont. Minns de varma dagarna som framåt eftermiddagen lurade fram svarta moln över inlandet. De såg ut som städ och smög sig på med åska och regn och lämnade därefter luften lite lättare och kvällen vid grillen behaglig. Skulle naturligtvis ge vad som helst för att uppleva en sådan dag igen. Det var härligt vid kusten. Skrot badade så klart, i hennes värld är det badväder så fort isen går att forcera med måttligt våld. Sambon och jag njöt i solen.

I eftermiddags kom min kära vän Doc från Lapphelvetet på besök. Det var helt fantastiskt att återse henne. En god vän definieras bland annat av att ett samtal kan avslutas för att återupptas vid nästa möte flera månader senare utan att det känns som någon tid passerat. Jag är lyckligt lottad som har sådana vänner.

Nu vill Sambon ha min uppmärksamhet. Konstigt. *ler*

/ Vinter

Öronproppar

Det finns så klart en hel rad med saker man inte vill höra. I det godas tjänst kan det vara tämligen banala saker som "du är förskjuten från måndag dag till fredag natt utan ekonomisk eller annan ersättning" eller lite mindre banala saker som "hej det är JO som ringer". Alldeles nyligen fick jag över polisradion höra något jag inte ville höra, och nej, det hade inte med apajävlar att göra. En lätt uppjagad röst sa tydligt "skottlossning, skottlossning". Vi jagade en man som varken hade goda avsikter eller lust att infångas och vi var många poliser i området. Den lilla tid som kändes evighetslång och som förlöpte innan beskedet om huruvida det var det goda laget som skjutit eller om det var den flyende var inte en tid av lugn och tillförsikt. Jag hoppas jag aldrig får höra att det är någon annan än en medlem i det blå laget som skjuter....

Midsommar och sill och så klart regntunga skyar och klafsande steg. Efter att de senaste sju åren vigt midsommar åt att hålla isär krogboxande och +50-män med för mycket under västen ska jag försöka komma ihåg hur det var att fira. Det dåliga samvetet ska knyta mina löpskor för en runda som legitimerar både sillunch och middag med vin. Saknar mitt blod men är glad över de vänner som förbarmar sig över mig den här dagen. Kanske är det bara regnet som smittar och lockar fram längtan och tankar lika tunga som molnen.

Jag hoppas alla bra människor får en bra midsommar och att de som inte är fullt lika bra inte ställer till det för mycket för dem som måste jobba idag.

/ Regn-tung-Vinter

Update

Vaknade mitt i natten. Öppnade ett öga. Insåg att vi glömt släcka lampan i hallen, den lyste varmt och starkt. Beskyllde i mitt stilla sinne Sambon för slarvet och masade mig ut i hallen för att eliminera sömnstöraren. Insåg att det var solen. Hade glömt hur den såg ut efter den gångna veckans massiva regnande. Stängde dörren och kröp ner igen.

Kär Bror är här på besök och det är så klart helt underbart. Bortsett från det känns livet som ett virvarr fullt av lösa ändar. Snart midsommar och sommar, snart dags att börjar planera och ta tag. Vill helst sova. Åtminstone några timmar till.

Färsk röding och sen bio, så långt sträcker sig planeringen idag. Resten får anstå till i morgon. Eller någon annan dag.

/ Vinter

Kvinnliga poliser

Vid olika tillfällen och i olika sammanhang har jag hört att kvinnliga poliser är otrevliga, spydiga och har dålig attityd. Idag googlade jag "kvinnlig polis blogg" för att se vad tyckare runt om i Sverige tycker om kvinnor som valt att offra lördagkvällar med vänner och familj för att hålla i spypåsar åt berusade otrevliga människor, som valt att inte äta middag på torsdagskvällen med sambon eftersom någon ställt sig framför ett tåg och måste stoppas i påsar, som valt att inte komma hem i tid efter jobbet denna dagen heller eftersom någon annans liv lägger hinder i vägen. Jag ville helt enkelt veta vad bloggarna i det här fallet tycker om de som på grund av sitt yrkesval får står ut med tillmälen som jävla hora, snutsvin och gris. Och resultatet var så klart inte helt upplyftande, bloggarna var inte odelat positiva till att det finns kvinnor i Sverige som är beredda att komma till dem dygnet runt då deras liv fått sig en törn av en eller annan anledning.

Analytiskt lagd som jag är började jag naturligtvis fundera på vad det är som är så provocerande med kvinnliga poliser. Att kvinnliga poliser är otrevliga, spydiga och har dålig attityd valde jag att förkasta, det är för mig en uppenbar osanning. Och jag vet det, jag har sett några ingripanden gjorda av kvinnliga poliser, tillräckligt många faktiskt för att ha en statistiskt säker erfarenhetsbank. Jag tror att det handlar om samhällets syn på manligt och kvinnligt. Att en man visar pondus, är tydlig och rak är väntat och han betraktas som manlig och stark. En kvinna som visar ponuds, är tydlig och rak skulle beskrivas som maktgalen, gapig och vass (eller liknande). De flesta av de som polisen ingriper mot är naturligtvis inte helt nöjda med att få ta direktiv av en annan människa men de kan köpa det om det är en man, men en kvinna ska inte tro att hon kan komma och bestämma. Jag är övertygad om att det är såhär och jag önskar att någon kunde forska på området så det blev vetenskapligt fastslaget.

Jag önskar att det inte spelade någon roll vilket kön en polis har men så är inte verkligheten nu. Jag önskar jag hade en lösning på problemet men det har jag inte.

Var bara tvungen att skriva det här. Kvinnliga poliser behåll er pondus, fortsätt vara raka och tydliga. Och gör inte som jag googla på sånt här och bli förbannade.

/ Vinter